ARNOLD, en novell

Standard

Det känns tomt. Just nu känns det tomt. Om så hela världen var utanför och knackade på dörren, så känns det tomt. Om det var fullt upp hela dagarna, så känns det tomt.

Var kommer tomheten från? Finns det någon orsak? Ja en verkan finns det ju, det är helt klart. Det tomma omsyrar och genomsyrar, ger inte med sig, handlar utan tillförsikt. Den är gåtfull och omger sig med ett skimmer av längtan till, jaa till vadå?

En längtan till det sanna. Det sanna som ska fylla varje por i kroppen av det som är. Just nu är och som är  helt sant.

Om man springer med snabba steg bort från det tomma kan man komma bort från det som intet är. I några sekunder bara, blott en litet svagt ögonblick. Då rinner tårar, då skrattar magen. och då fladdrar ögonlocken.

Det är svårt att komma runt tomheten som är som en labyrint. Den spelar med öppna kort, jojo det gör den. Ändå är den svårfångad.
Livet står upp för en, säger givakt och lyder, men tomheten rår man inte på. Den kan komma när man minst anar det.

Den knackar inte på, den smyger sig in och tassar sig fram. Slår sig ner i sin favoritfåtölj och bara myser. Den sitter och betraktar och gör en till ett nervöst knippe, ett knippe dill eller persilja. Vad som helst. Den bryr sig inte, bara man tappar greppet och famlar runt i ovisshet. Då mår den bra, då har den gjort sitt jobb.

En dag tänkte jag överraska tomheten i min favoritfåtölj, men då var den inte där. Ja jag säger den för jag vet inte vad jag ska kalla den. Arnold kanske, jag tror jag kallar den för Arnold. Min farbror hette Arnold och det var en elak sate. Så det fick bli Arnold.
Jag blev ju i alla fall väldigt nervös av att Arnold inte satt i min favoritfåtölj. Var var han då?

Jag satte mig ner i ångest och panik. Plötsligt for jag upp. Hjälp jag hade satt mig på Arnolds plats. Jag vände och vred på huvudet för att se om han stod någonstans och iaktog mig.

Ingenstans och ingenting kunde jag urskilja. Allting var som ett mörker,

Jag smög mig på lätta tår, ja jag gick upp på tå som jag hade lärt mig i baletten en gång, smög mig framåt i huset och runt varje hörn svettades jag i floder för att det kunde vara där han var. Jag hade en penna som vapen när jag sakta trippade fram i lägenheten. På huvudet hade jag också satt på mig en sjal så att han inte skulle känna igen mig direkt.

Jag vet inte hur länge jag gick där, det blev flera varv genom hela huset. Arnold var ingenstans, paniken var ett sant faktum. Jag måste hitta honom, det var bara så.
Till slut gick jag på knäna och sen föll jag ihop, gråtandes. Jag var utmattad, jag var slut och jag var full av smärta.

Visste att Arnold var därute  någonstans, och insåg att jag fick leva med det.
Så småningom blev jag som vän med Arnold när jag äntligen fann honom. Åt frukost med honom. Delade faktiskt säng med honom. Jaja, inget sånt om ni tror det, bara hade honom där bredvid mig. Tryggt på något sätt. Arnold blev en trygg del av mig själv.

Så, sov gott därute och tänk på att det finns en Arnold överallt, lyssna på tystnaden bara.

Kram Stina!

Foto 0404

Bild nya manus som letar förlag ”I mjölnarens spår”

Tredje romanen efter ”Andetag” och ”Eko av natt”.

Annonser

About stina bassell

Födelsedag: 13 juni 1963 Födelseort: Västervik Hemort: Norrköping Bakgrund: Journalistlinjen, Bona fhs Bildande & Skrivande, Marieborg fhs Kreativt skrivande (distanskurs) Fortsättningskurs kreativt skrivande Radioproduktion projektår 1 år (radioteater) Fortsättning radioteater 1 år (distanskurs) Manus för film (distanskurs) Familj: sambon Holger, dottern Fedra och katten Majsan Bor i ett rött hus med vita knutar som andas 1918. Ögonfärg: grön Skonummer: 39 Hårfärg: mörkblond, brun, kastanjebrun Favoritfärg: orange Favoritmat: blåbärscheesecake Favoritmusik: jazz, visor, afrikanskt, blues mm Favoritsysselsättning: skriva, sjunga, fika, njuta, plantera, möblera om Favoritplatser: Grekland, Frankrike, Zimbabwe, Sanden, Öland, Gotland, i Norrköping: Röda stan, Djurön, Färgargården Favoriförfattare: PD James, Robyn Young, Catharina Ingelman-Sundberg (hennes historiska romaner), Ildefonso Falcones, Camilla Läckberg mfl Ser gärna: film (från 1800-tal och bra deckare) Njuter av: tystnad, kärlek, familjen och vänner, att skriva (tänka och spekulera), musik Hatar: rasism, orättvisa Jag har medverkat i ”Over Yonder” (en diktsamling), skrivit tre diktböcker: ”Eldens aska", "Vattnets ådra" och ”Luftens sötma", två sagoböcker: ”Sagan om smått och gott” och ”Sagan om häxan Märta - och om trollen och spöket”. Och romanerna ”Andetag” och ”Eko av natt”. ”Idag sitter jag i mitt röda hus i röda stan och skriver röda tankar, ibland blir de blå. Jag skriver för att jag älskar det. Dikter för att de beskriver en känsla, sagovärlden tilltalar mig med sin lite galenhet och klokhet… samtidigt. Och i romanens värld går jag in i Elsa eller Tanja, och smyger in lite av min verklighet, min erfarenhet. Men en stor dos är fantasi. Hur fantastiskt, spännande är det inte att befinna sig i andra världar och låta tangenterna glöda? Och hur viktigt är det inte att belysa vissa ämnen? Det riktigt brinner i mig av längtan och lust över att få ur mig det.” Stina Matilda Aldsjö Smile magazin: ”Hon är en kattokig mamma som lever och bor i Norrköping, Röda stan, med sin sambo och dotter. Hon älskar att skriva och det har funnits där sedan tonåren. Stina är inte som alla andra, hon har tagit sig upp igen efter två hjärnblödningar.”

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s