Du var vårt Lerkärl

Standard

Jag tänker slott, jag tänker stort
Jag känner mig så liten.
Jag tänker vackert, jag tänker skönhet.
Jag känner mig så tom.
Visst visste jag att du fyllde mig med DIG, hela tiden kände jag hur du trampade upp små söta spår i parketten.
Du gillade inte sand mellan tårna men kom det in lite så hade du inget emot det.
Och framförallt så älskade du när ditt barnbarn fick stora sandkorn mellan tårna.

Jag duschar och tänker på dig, plötsligt är du där som en klar tanke som snabbt försvinner ner i mina tårar.
Jag tänker ringa dig och berätta den glada nyheten om mitt stipendium, men inser att du inte är där.
Du var den som uppskattade så mycket, däribland mitt skrivande som ibland känns tungt och svårjobbat.
Inte skrivandet i sig, men responsen som stundtals kan lysa med sin frånvaro, den fanns alltid där, i dig. Som alltid, fanns du för oss, alltid blev det ett möte.
För många var du just det, ett möte.
Du visade din kärlek, och vi visade vår.

Plötsligt står jag inför en känsla av att inget har någon betydelse, det varar en liten stund sen känner jag hur energin liksom bubblar över igen.
Allt är som det brukar.
Men detta vakuum av stillestånd handlar nog också om mitt eget tillstånd senaste tiden. Att inte fungera som jag vill.
Att inte kunna skriva så länge utan att få ont, och det blandas upp i en salig blandning av den stora ledsamheten jag har över dig. Den stora dosen vakuum är du, och sen kommer resten.
Men vad som är vad, det vet jag inte, och vad spelar det för roll. Den stora tyngden ÄR den stora tyngden, och den kommer jag att bära med mig, alltid.

Du var en förlängning av vårt föräldraskap, den trygga handen som fanns där för oss och för många fler.
Vill ge dig den här dikten som avslutning och tack för tiden jag fick av dig.

Lerkärl

Det viskar glädje
Det viskar sång
Det doftar vila på ditt bröst
Din kärlek
Omfamnar världen

Din kärlek viskar en sommarvind

luftenssotma_cover_01

Kram Stina

Bild Luften sötma (det var så mycket du)

Annonser

About stina bassell

Födelsedag: 13 juni 1963 Födelseort: Västervik Hemort: Norrköping Bakgrund: Journalistlinjen, Bona fhs Bildande & Skrivande, Marieborg fhs Kreativt skrivande (distanskurs) Fortsättningskurs kreativt skrivande Radioproduktion projektår 1 år (radioteater) Fortsättning radioteater 1 år (distanskurs) Manus för film (distanskurs) Familj: sambon Holger, dottern Fedra och katten Majsan Bor i ett rött hus med vita knutar som andas 1918. Ögonfärg: grön Skonummer: 39 Hårfärg: mörkblond, brun, kastanjebrun Favoritfärg: orange Favoritmat: blåbärscheesecake Favoritmusik: jazz, visor, afrikanskt, blues mm Favoritsysselsättning: skriva, sjunga, fika, njuta, plantera, möblera om Favoritplatser: Grekland, Frankrike, Zimbabwe, Sanden, Öland, Gotland, i Norrköping: Röda stan, Djurön, Färgargården Favoriförfattare: PD James, Robyn Young, Catharina Ingelman-Sundberg (hennes historiska romaner), Ildefonso Falcones, Camilla Läckberg mfl Ser gärna: film (från 1800-tal och bra deckare) Njuter av: tystnad, kärlek, familjen och vänner, att skriva (tänka och spekulera), musik Hatar: rasism, orättvisa Jag har medverkat i ”Over Yonder” (en diktsamling), skrivit tre diktböcker: ”Eldens aska", "Vattnets ådra" och ”Luftens sötma", två sagoböcker: ”Sagan om smått och gott” och ”Sagan om häxan Märta - och om trollen och spöket”. Och romanerna ”Andetag” och ”Eko av natt”. ”Idag sitter jag i mitt röda hus i röda stan och skriver röda tankar, ibland blir de blå. Jag skriver för att jag älskar det. Dikter för att de beskriver en känsla, sagovärlden tilltalar mig med sin lite galenhet och klokhet… samtidigt. Och i romanens värld går jag in i Elsa eller Tanja, och smyger in lite av min verklighet, min erfarenhet. Men en stor dos är fantasi. Hur fantastiskt, spännande är det inte att befinna sig i andra världar och låta tangenterna glöda? Och hur viktigt är det inte att belysa vissa ämnen? Det riktigt brinner i mig av längtan och lust över att få ur mig det.” Stina Matilda Aldsjö Smile magazin: ”Hon är en kattokig mamma som lever och bor i Norrköping, Röda stan, med sin sambo och dotter. Hon älskar att skriva och det har funnits där sedan tonåren. Stina är inte som alla andra, hon har tagit sig upp igen efter två hjärnblödningar.”

2 responses »

  1. Så fint du skriver om din svärmor. Blir rörd o tänker mycket på möter med henne på Fedras student. Vi hade mycket att prata om kånde något speciellt. Tyvärr ett sista möte. Vi tänker o sörjer med er. Stor varm kram Ami o Kjell

    Liked by 1 person

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s