ALLA HJÄRTANS DAG NOVELL och lite smått å gott

Standard
ALLA HJÄRTANS DAG NOVELL och lite smått å gott

PÄRONET
av
Stina Nilsson Bassell
IMG_0099

Hon vaknade upp av en duns någonstans i närheten. När hon vred sig åt sidan fick solen henne att blinka till, och ögonen fylldes av tårar.
Fast hon var lycklig kom det tårar. Hon log och såg päronet som hade lossnat från sin gren. Så, så lagom, tänkte hon, precis i tid. Allt sker precis i tid.
Lövens färger gnistrade mot henne där hon låg i gräset. Vinden hade just tagit en språngmarsch från päronträdet och till det stora trädet med gula, orange löv som gnistrade likt pärlor på en naken kropp.
Vinden var kall och hon låg med jackan på, ovanpå en filt som skyddade henne mot den kyliga marken.

Hon blundade och hörde fåglarna som hade ett ivrigt samtal, de kände nog också av kylan. Hon tittade igen, och log.
Nu lät det i brevlådan. Hon skymtade en man som snabbt stack ner handen i den röda lådan. Sedan var han borta.
Det var som om han aldrig varit där. Han kunde ha sett henne men det gjorde han inte. Hon log och solen var varm, men hon frös om händerna. Hon tittade upp mot himlen och såg den lilla getingen som ivrigt flög som om den var desperat och insåg slutet.
Slutet av sommaren och början på något nytt. Var det något nytt som väntade? Hon visste inte men hon kände ett välbehag som fyllde hela kroppen. Det var en frihetskänsla som hon aldrig haft förut, och inte heller haft en aning om att hon kunde känna.
Han hade befriat henne från bojor som hade plågat henne så. Hon kunde nu för första gången slappna av och känna vinden röra vid sin kind.
Värmen kittlade henne och kylan fanns i hennes händer som en påminnelse om det som hade varit.

Hon blundade och kunde känna att allt därute var där och i henne.
Tystnaden var så vacker. Som en älva som dansade runt med lätta fötter utan att knappt vidröra marken. Älvan log mot henne.
Detta var livet, tänkte hon. I samma stund hörde hon en gräsklippare långt borta. Hon älskade ljudet, hon älskade alla ljud. Kråkan som kraxade, en katt som fräste och en mamma som gick förbi med sitt barn.
Barnet satt i barnvagn, det kunde hon se när hon lyfte upp sitt huvud lite. Hon hörde inte vad mamman sa till sitt barn men hon pratade gulligt och barnet svarade ivrigt. Hon log igen och det blev extra varmt i kroppen.
Ett barn, tänkte hon, flera barn, tänkte hon igen, som löven på trädet. Gröna och sen sprakar det till av alla möjliga färger för att sen trilla av och starta ett eget liv. Men de måste få bra näring, inte det jag fick, utan bra positiva känslor. De ska bada i sol och vindarna ska vara mjuka och i olika former.
Det ska forma dem till livet, tänkte hon och log i ljusfåran av solen. Det riktigt blänkte av solens strålar och hon andades djupt. Den höga häcken prasslade till ibland, som ett instrument. Det var musik ute idag.

Långt borta kunde hon höra hur någon klöv ved. Hon såg hur mannen svettades lite, inte mycket, det fanns ju en kyla i luften som tog bort det varma och klibbiga. Han andades friskt och tog nya tag.
Det såg hon när hon blundade och kände återigen hur kylan och värmen blandades i hennes kropp.
En mygga svävade slött över hennes ansikte. Den var verkligen slö, tänkte hon, som den egentligen ville lägga sig under ett täcke av barr och sova. Men istället gav den sig gäspande ut på ett sista friarståt.
Hon blundade igen med solen som gnistrade till mellan löven i päronträdet under sina ögonlock. Hon såg för sitt inre det vackra päronträdet där grenarna hängde vackert nedåt som i en dansposition. Inlindat i murgröna som svepte runt trädet likt en julgransbelysning där ljusen var solen självt.

Hon hörde hur en bil närmade sig och stanna utanför grinden. En bildörr och sen en grind som öppnades. Steg i gruset, lugna och jämna steg.
Hon kände glädjen sprida sig från tårna upp till hårfästet. Jag visste det, tänkte hon, jag visste att det var en bra dag!
ur Luftens sötma

IMG_0101

IMG_0098

IMG_0100

Annonser

About stina bassell

Födelsedag: 13 juni 1963 Födelseort: Västervik Hemort: Norrköping Bakgrund: Journalistlinjen, Bona fhs Bildande & Skrivande, Marieborg fhs Kreativt skrivande (distanskurs) Fortsättningskurs kreativt skrivande Radioproduktion projektår 1 år (radioteater) Fortsättning radioteater 1 år (distanskurs) Manus för film (distanskurs) Familj: sambon Holger, dottern Fedra och katten Majsan Bor i ett rött hus med vita knutar som andas 1918. Ögonfärg: grön Skonummer: 39 Hårfärg: mörkblond, brun, kastanjebrun Favoritfärg: orange Favoritmat: blåbärscheesecake Favoritmusik: jazz, visor, afrikanskt, blues mm Favoritsysselsättning: skriva, sjunga, fika, njuta, plantera, möblera om Favoritplatser: Grekland, Frankrike, Zimbabwe, Sanden, Öland, Gotland, i Norrköping: Röda stan, Djurön, Färgargården Favoriförfattare: PD James, Robyn Young, Catharina Ingelman-Sundberg (hennes historiska romaner), Ildefonso Falcones, Camilla Läckberg mfl Ser gärna: film (från 1800-tal och bra deckare) Njuter av: tystnad, kärlek, familjen och vänner, att skriva (tänka och spekulera), musik Hatar: rasism, orättvisa Jag har medverkat i ”Over Yonder” (en diktsamling), skrivit tre diktböcker: ”Eldens aska", "Vattnets ådra" och ”Luftens sötma", två sagoböcker: ”Sagan om smått och gott” och ”Sagan om häxan Märta - och om trollen och spöket”. Och romanerna ”Andetag” och ”Eko av natt”. ”Idag sitter jag i mitt röda hus i röda stan och skriver röda tankar, ibland blir de blå. Jag skriver för att jag älskar det. Dikter för att de beskriver en känsla, sagovärlden tilltalar mig med sin lite galenhet och klokhet… samtidigt. Och i romanens värld går jag in i Elsa eller Tanja, och smyger in lite av min verklighet, min erfarenhet. Men en stor dos är fantasi. Hur fantastiskt, spännande är det inte att befinna sig i andra världar och låta tangenterna glöda? Och hur viktigt är det inte att belysa vissa ämnen? Det riktigt brinner i mig av längtan och lust över att få ur mig det.” Stina Matilda Aldsjö Smile magazin: ”Hon är en kattokig mamma som lever och bor i Norrköping, Röda stan, med sin sambo och dotter. Hon älskar att skriva och det har funnits där sedan tonåren. Stina är inte som alla andra, hon har tagit sig upp igen efter två hjärnblödningar.”

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s