IDAG har Tanja namnsdag, GRATTIS till er, och till min romanfigur i Eko av natt

Standard
IDAG har Tanja namnsdag, GRATTIS till er, och till min romanfigur i Eko av natt

Javisst finns hon där, i romanen, kvinnan som det var svårt att slita sig ifrån efter att manuset var klart. En kvinna som var trasig, men som sakta byggde upp sin självkänsla igen. Fick den på rätt köl.
Jisses vad den karaktären ”bygger” ett bo i mig, hela tiden. Och finns sen kvar som en härlig skugga. Från olika håll har den dykt upp, i filmer, i verkligheten, i böcker, och till slut hamnade den i min bok.
Där den på något sätt hör hemma, där den har sin starka plats. Nu i ”Eko av natt”, innan i ”Andetag” och snart ”I mjölnarens spår”, samma utsatthet fast med olika namn,
Här heter hon Tanja, i ”I mjölnarens spår” är det Emma, och i ”Andetag” är det Elsa.
ekoavnatt_cover_framsida

Baksidestext
Bokförlaget K&R:
”Stina Nilsson ”Eko av natt”. Romanen handlar om Tanja som är nedtryckt och utplånad av sin man, men orkar resa sig….
En mycket spännande roman där Stina Nilsson använder sin stora poetiska förmåga att i ord fånga ångest, vanmakt, hämnd och lättnad.”

ekoavnatt_cover_hela
Ur ”Eko av natt”
PJÄSEN
Tanja sträcker på sig likt en katt i mörkret. Hon famlar efter lampan, för hon vet ju precis var den står. Men nu står den inte där. Den vackra gamla mormorspjäsen av järn. Den med snirkliga ben.
Hon vet precis hur den ser ut och hur det ser ut i rummet, utan att tända.
I hörnet står det höga träskåpet med alla papper och nedklottrade tankar som far genom hennes huvud dagligen. Något dammigt, men fullt av charm och liv.
Hennes penslar. Porträtt med ansikten från olika platser.
Hon älskar och fruktar ansikten. Kan se varenda liten förändring i dem. I ett skratt. Skrattet där det finns en nyans av rädsla. Den drar sig mot vitt. Eller grått.
Det är i alla fall bleka färger, funderar Tanja.
Ledsna ögon som doldes av ilskna gester. Ögonen som avslöjade. Ögonen som bad att ”snälla fråga mig varför”. Och Tanja frågade. Med risk för att det skulle bli en bomb som exploderade. Rakt i ansiktet.
ekoavnatt_cover_framsida

TALA, TANJA
Tankarna kommer tillbaka. Känslan finns där nu igen. Där borta vid horisonten. Lägger den sig ner. För att dö? För att leva? Hon vet inte, men likväl finns den där. Starkt. Smärtsamt.
Den medvetenheten dånar som en jordbävning. Som en mullvad tar den sig in i varje andetag. I varje muskel borrar den sig in. Och gnager.
Där är det. Pipet. Ljudet. Det ekar mot väggen.
Sen kommer inget. Tystad. En lång evig ton. Som sköljer över de ljud som finns.
Tills bara tystnaden återstår. Kallt hänger den sig kvar. Som må¬sens kalla skrik.
Någon andas i luren. Sen är det tyst. Någon befinner sig på andra sidan.
Tanja väntar på att luren ska sprängas. Så tyst är det. En sådan kraft har den.
Tystnaden. Där är den igen. Den skrikande tystnaden.
Som i sitt laddade ögonblick står för urkraften i en jordbävning. Känslan far genom kroppen som en torped. Ljudlöst. Men smärt¬samt. I henne är det en jordbävning. Den kommer utifrån. Och far rakt in i henne.
”Nej,” skriker hon!
”Nej, han får inte. Han vet inte var jag är. Han kan inte veta? Han… det kan inte…”
Hon skakar på huvudet. Och Sara ser.

här kan ni läsa mer

och här kan ni köpa den

eller här som e-bok

Kram Stina

ekoavnatt_omslag_2

                                                                Mimer Bokförlag e-bok

Recensioner

Tidningen kulturen
Det dramatiska känsloläget läggs fram redan i det inledande kapitlet: ” Hon springer ut i nattlinnet. Hennes andning är häftig. Den stannar i bröstet. Något har brustit inom henne. Något skär som knivar i hennes kropp. Håret är fuktigt av rädslan. Det sitter som klister runt hennes ovala ansikte. Det tränger in i munnen. Men hon känner inget.
Det lägger sig över ena ögat. Men hon vet inte. Hon ser inte. Det lilla av ögonen man ser är fyllt av skräck.”
Här finns en stark ambition att visa känslor med poetisk glöd vilket nog kan tilltala läsare med liknande upplevelser och ge en del inspiration att fortsätta läsning av romaner och lyrik i denna genre, där det finns en hel del att hämta.

Lars Jonsson
Kulturmagasinet Kulturbloggen
Som en kall bomb. Man vet bara att vilken sekund som helst kan den hettas upp. Ingenting är borta. Inga rädslor. De ligger i den djupaste grottan och kvävs. Ingen luft. Det ligger där och flämtar.”

Ibland lyckas man komma över nyskapande litteratur. En bok, som inte riktigt passar in i något fack, hur mycket man än vrider och vänder på den. Stina Nilssons Eko av natt, är just en sådan bok. Nilssons språk passar inte in i någon tydlig genre, trots att ämnet är omskrivet många gånger förr. Poetisk spänning, är det närmsta jag kan komma en rättvis beskrivning.
Jenny Bång

4524170_-böcker bild av thomas                                                     Foto Thomas Filipsson

Annonser

About stina bassell

Födelsedag: 13 juni 1963 Födelseort: Västervik Hemort: Norrköping Bakgrund: Journalistlinjen, Bona fhs Bildande & Skrivande, Marieborg fhs Kreativt skrivande (distanskurs) Fortsättningskurs kreativt skrivande Radioproduktion projektår 1 år (radioteater) Fortsättning radioteater 1 år (distanskurs) Manus för film (distanskurs) Familj: sambon Holger, dottern Fedra och katten Majsan Bor i ett rött hus med vita knutar som andas 1918. Ögonfärg: grön Skonummer: 39 Hårfärg: mörkblond, brun, kastanjebrun Favoritfärg: orange Favoritmat: blåbärscheesecake Favoritmusik: jazz, visor, afrikanskt, blues mm Favoritsysselsättning: skriva, sjunga, fika, njuta, plantera, möblera om Favoritplatser: Grekland, Frankrike, Zimbabwe, Sanden, Öland, Gotland, i Norrköping: Röda stan, Djurön, Färgargården Favoriförfattare: PD James, Robyn Young, Catharina Ingelman-Sundberg (hennes historiska romaner), Ildefonso Falcones, Camilla Läckberg mfl Ser gärna: film (från 1800-tal och bra deckare) Njuter av: tystnad, kärlek, familjen och vänner, att skriva (tänka och spekulera), musik Hatar: rasism, orättvisa Jag har medverkat i ”Over Yonder” (en diktsamling), skrivit tre diktböcker: ”Eldens aska", "Vattnets ådra" och ”Luftens sötma", två sagoböcker: ”Sagan om smått och gott” och ”Sagan om häxan Märta - och om trollen och spöket”. Och romanerna ”Andetag” och ”Eko av natt”. ”Idag sitter jag i mitt röda hus i röda stan och skriver röda tankar, ibland blir de blå. Jag skriver för att jag älskar det. Dikter för att de beskriver en känsla, sagovärlden tilltalar mig med sin lite galenhet och klokhet… samtidigt. Och i romanens värld går jag in i Elsa eller Tanja, och smyger in lite av min verklighet, min erfarenhet. Men en stor dos är fantasi. Hur fantastiskt, spännande är det inte att befinna sig i andra världar och låta tangenterna glöda? Och hur viktigt är det inte att belysa vissa ämnen? Det riktigt brinner i mig av längtan och lust över att få ur mig det.” Stina Matilda Aldsjö Smile magazin: ”Hon är en kattokig mamma som lever och bor i Norrköping, Röda stan, med sin sambo och dotter. Hon älskar att skriva och det har funnits där sedan tonåren. Stina är inte som alla andra, hon har tagit sig upp igen efter två hjärnblödningar.”

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s