JAG VANN

Standard
JAG VANN

24 oktober 1989 vann jag en tavla på ett lotteri. Vi var en hel massa som stod med sina bord på rad och sålde för fred och frihet. För kärlek och förståelse.
Jag stod för Linköpings Afrikagrupp och bredvid mig var Svenska Fredsföreningen. På golvet vid deras bord stod en så ljuvlig litografi som bländade mig totalt. Jag blev kär.
Som förhäxad kunde jag inte slita mina ögon från den gula tavlan. Det var gult, gult och gult. Jag suckade högt, en trånande suck som om jag längtade efter min älskade, hon som stod vid ”det” bordet hörde mig och jag berättade vad jag kände.
”Men ta en lott”, sa hon ”det är ju en av vinsterna.”
Jag suckade igen, skakade på huvudet och sa:
”Jag brukar aldrig vinna.”
Efter en halv dags sneglande tog jag mod till mig och köpte tre lotter. Alla goda ting är ju tre, tänkte jag och vek upp pappersrullarna.
Och där stod det VINST!
Inte vilken vinst som helst, utan tavlan. Jag vann tavlan. Jag vann, jag vann, jag vann och det kändes som jag hade vunnit en miljon.
Tårarna rann på mig och på henne som sålde lotten för Svenska Fredsföreningen. Hon strålade som en stjärna. Kvinnan som hade sett och hört mig sukta efter tavlan hela dagen hade nu ett vått ansikte.

blandat röda stan 313

Sedan den dagen har den hängt på min vägg i sin klara gula färg. Jag har tittat på den och sett Afrikas savanner. Jag har sett på den och sett östgötaslätten.
Jag har vilat mina ögon och hela min kropp har varit stilla, som i en ljummen bris har den tagit mig upp i skyn och ner i det gula fältet.
Bertil Almlöf heter konstnären och bor utanför Rimforsa i Östergötland. Och jag hade den sagolika lyckan att få använda den tavlan som framsida till min nya bok ”I mjölnarens spår”. Tack Bertil Almlöf!
Det är en del av hans litografi som har prytt framsidan. Det är en del av mig som har fått klä framsidan. 25 år senare och 25 år av en vacker klädnad som har draperat min vägg så ska den nu få klä min bok.
Förgylla den så att andra kan få beskåda den lika mycket som jag har gjort. Men låt er också, om inte bländas, så förhoppningsvis tilltalas av innehållet.

blandat röda stan 320

Och som grädden på moset eller trumman på festen eller lövet på bordet så fyllde Bertil Almlöf år samma dag som jag.
Kan det bli bättre? Jo, det kan det nog, om bara…

Tack och en jättekram till alla som tror på sig själva att ”det här ska gå” och det sprider vi till varandra så alla ”får en bit av kakan” eller ”får stå nära elden tillsammans med de andra”!

                                                             Kram Stina

Bokens framsida detalj av litografi av Bertil Almlöf

PR_mjolnaren2-ny roman

Annonser

About stina bassell

Födelsedag: 13 juni 1963 Födelseort: Västervik Hemort: Norrköping Bakgrund: Journalistlinjen, Bona fhs Bildande & Skrivande, Marieborg fhs Kreativt skrivande (distanskurs) Fortsättningskurs kreativt skrivande Radioproduktion projektår 1 år (radioteater) Fortsättning radioteater 1 år (distanskurs) Manus för film (distanskurs) Familj: sambon Holger, dottern Fedra och katten Majsan Bor i ett rött hus med vita knutar som andas 1918. Ögonfärg: grön Skonummer: 39 Hårfärg: mörkblond, brun, kastanjebrun Favoritfärg: orange Favoritmat: blåbärscheesecake Favoritmusik: jazz, visor, afrikanskt, blues mm Favoritsysselsättning: skriva, sjunga, fika, njuta, plantera, möblera om Favoritplatser: Grekland, Frankrike, Zimbabwe, Sanden, Öland, Gotland, i Norrköping: Röda stan, Djurön, Färgargården Favoriförfattare: PD James, Robyn Young, Catharina Ingelman-Sundberg (hennes historiska romaner), Ildefonso Falcones, Camilla Läckberg mfl Ser gärna: film (från 1800-tal och bra deckare) Njuter av: tystnad, kärlek, familjen och vänner, att skriva (tänka och spekulera), musik Hatar: rasism, orättvisa Jag har medverkat i ”Over Yonder” (en diktsamling), skrivit tre diktböcker: ”Eldens aska", "Vattnets ådra" och ”Luftens sötma", två sagoböcker: ”Sagan om smått och gott” och ”Sagan om häxan Märta - och om trollen och spöket”. Och romanerna ”Andetag” och ”Eko av natt”. ”Idag sitter jag i mitt röda hus i röda stan och skriver röda tankar, ibland blir de blå. Jag skriver för att jag älskar det. Dikter för att de beskriver en känsla, sagovärlden tilltalar mig med sin lite galenhet och klokhet… samtidigt. Och i romanens värld går jag in i Elsa eller Tanja, och smyger in lite av min verklighet, min erfarenhet. Men en stor dos är fantasi. Hur fantastiskt, spännande är det inte att befinna sig i andra världar och låta tangenterna glöda? Och hur viktigt är det inte att belysa vissa ämnen? Det riktigt brinner i mig av längtan och lust över att få ur mig det.” Stina Matilda Aldsjö Smile magazin: ”Hon är en kattokig mamma som lever och bor i Norrköping, Röda stan, med sin sambo och dotter. Hon älskar att skriva och det har funnits där sedan tonåren. Stina är inte som alla andra, hon har tagit sig upp igen efter två hjärnblödningar.”

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s