2 december och jag vill ge er:

Standard
2 december och jag vill ge er:

Strange Fruit

En lynchad svart man hänger från ett träd. Jefferson County, Alabama, 15 januari 1889.
Strange Fruit är en antirasistisk sång skriven av Abel Meeropol 1936, som blev känd när sångerskan Billie Holiday började framföra den 1939. Titeln Strange Fruit är engelska för ’Underlig frukt’ och syftar på hur kropparna av lynchade svarta människor hänger från träden i den amerikanska Södern. Den räknas som en av medborgarrättsrörelsens mest explicita och välkända sånger, ibland utnämnd till rörelsens främsta kampsång. Uttrycket strange fruit har blivit en symbol för lynchningar.
Wikipedia

Strange Fruit

Youtube

B.holiday

Hennes sånger, de som verkligen blev hennes, finns idag med mig i duschen. Då är det alltid ”Strange fruit”, den som är så sorglig och vacker, som ploppar upp. Vacker i sin sorg eller Sorgligt vacker.
Man riktigt känner blodet som droppar ner från trädet där en människa hänger. En svart människa. ”Strange fruit” är den mannens, kvinnans, eller barnets blod.
Så starkt, bara att sjunga orden får mig att känna lidandet, det ofattbara och knäppa i att hänga en människa i ett träd för att några tycker sig ha rätt till vår jord.
Orättvisan finns med i varje textrad, jag måste ge er hela texten ”Strange fruit”:

Southern trees bear a strange fruit
Blood on the leaves and blood at the root
Black bodies swingin’ in the Southern breeze
Strange fruit hangin’ from the poplar trees

Pastoral scene of the gallant South
The bulgin’ eyes and the twisted mouth
Scent of magnolias sweet and fresh
Then the sudden smell of burnin’ flesh

Here is a fruit for the crows to pluck
For the rain to gather, for the wind to suck
For the sun to rot, for the tree to drop
Here is a strange and bitter crop

http://www.azlyrics.com/lyrics/billieholiday/strangefruit.html

 

 

Det är raderna med magnolians söta och ljuvliga doft i luften, som plötsligt får en doft av bränt kött och det får klumpen i halsen att växa.
Det är som om jag känner lite av den smärta som rasism handlar om, det plus att det speglar hennes egen smärta.
Tack Billie Holiday för allt du gett mig med din röst och din känsla, din närvaro och din sanning!
Kram Stina

 

Det är en av mina favoritsånger. Med en sådan smärta och det fruktansvärda innehållet så får den mig alltid att gråta.
Då kan jag knappt fortsätta sjunga…

Annonser

About stina bassell

Födelsedag: 13 juni 1963 Födelseort: Västervik Hemort: Norrköping Bakgrund: Journalistlinjen, Bona fhs Bildande & Skrivande, Marieborg fhs Kreativt skrivande (distanskurs) Fortsättningskurs kreativt skrivande Radioproduktion projektår 1 år (radioteater) Fortsättning radioteater 1 år (distanskurs) Manus för film (distanskurs) Familj: sambon Holger, dottern Fedra och katten Majsan Bor i ett rött hus med vita knutar som andas 1918. Ögonfärg: grön Skonummer: 39 Hårfärg: mörkblond, brun, kastanjebrun Favoritfärg: orange Favoritmat: blåbärscheesecake Favoritmusik: jazz, visor, afrikanskt, blues mm Favoritsysselsättning: skriva, sjunga, fika, njuta, plantera, möblera om Favoritplatser: Grekland, Frankrike, Zimbabwe, Sanden, Öland, Gotland, i Norrköping: Röda stan, Djurön, Färgargården Favoriförfattare: PD James, Robyn Young, Catharina Ingelman-Sundberg (hennes historiska romaner), Ildefonso Falcones, Camilla Läckberg mfl Ser gärna: film (från 1800-tal och bra deckare) Njuter av: tystnad, kärlek, familjen och vänner, att skriva (tänka och spekulera), musik Hatar: rasism, orättvisa Jag har medverkat i ”Over Yonder” (en diktsamling), skrivit tre diktböcker: ”Eldens aska", "Vattnets ådra" och ”Luftens sötma", två sagoböcker: ”Sagan om smått och gott” och ”Sagan om häxan Märta - och om trollen och spöket”. Och romanerna ”Andetag” och ”Eko av natt”. ”Idag sitter jag i mitt röda hus i röda stan och skriver röda tankar, ibland blir de blå. Jag skriver för att jag älskar det. Dikter för att de beskriver en känsla, sagovärlden tilltalar mig med sin lite galenhet och klokhet… samtidigt. Och i romanens värld går jag in i Elsa eller Tanja, och smyger in lite av min verklighet, min erfarenhet. Men en stor dos är fantasi. Hur fantastiskt, spännande är det inte att befinna sig i andra världar och låta tangenterna glöda? Och hur viktigt är det inte att belysa vissa ämnen? Det riktigt brinner i mig av längtan och lust över att få ur mig det.” Stina Matilda Aldsjö Smile magazin: ”Hon är en kattokig mamma som lever och bor i Norrköping, Röda stan, med sin sambo och dotter. Hon älskar att skriva och det har funnits där sedan tonåren. Stina är inte som alla andra, hon har tagit sig upp igen efter två hjärnblödningar.”

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s