Det katastrofala som hände händer igen!

Standard
Det katastrofala som hände händer igen!

blandat röda stan 393

blandat röda stan 394

Vi hungerstrejkade i S:t Lars kyrka i Linköping 1988 för att Sikdar Aktaruzzaman från Bangladesh skulle få stanna. Han hade varit i Sverige i två år och väntat på besked. Beskedet kom, beskedet var utvisning.
Utvisning till ett land där han suttit i fängelse, blivit torterad, och hans morbrors affär bränts ner till grunden.
Sikdar Aktaruzzaman tillhörde ett parti som var mot regimen. Regimen förföljde och försökte utplåna hans familj, men invandrarverket sa att allt var lugnt i Bangladesh.

blandat röda stan 396

 

Jag fick tag i en annan kille från Bangladesh som hade blivit utvisad till det ”lugna Bangladesh”. Där blev han torterad och satt i fängelse när han hade blivit utvisad till det ”lugna Bangladesh”.
Tillbaka till Sverige återigen berättade han det för mig. Detta var en ung kille med sorg och rädsla för sitt liv. Han berättade och jag gjorde ett radioinslag.
Chefen för radio Östergötland blev livrädd att inslaget skulle bli anmält. Men det blev det inte, kan det bero på att det var sant?

Han hade blivit iväg skickad till tortyr och fängelse av invandrarverket som sa att ”allt var lugnt i Bangladesh”.
Sikdar hade detta att vänta sig: Tortyr och fängelse, och kanske död. ..
Han tillhörde en medelklass i Bangladesh, det är ju bara när man har mat och tak över huvudet som man kan arbeta politiskt. Arbeta för det man tycker, arbeta för ett annat land.

Sikdar visade mig cigarettmärkena över hela kroppen, han visade mig sin rädsla i form av tystnad. Jag och många andra gömde honom och såg hans rädsla forma honom till en blek människa.
Instängd i en lägenhet hade han inget liv, instängd i väntan på domen fanns ingen framtid.
Så vi hungerstrejkade. Vi satt i kyrkan i tre dagar och gick sen med biskop Martin Lönnebo till invandrarverket i Norrköping.

Där sa de att ”allt är lugnt i Bangladesh” det hade deras ambassadör sagt och det litade de på. En ambassadör befinner sig ju verkligen i det ”riktiga livet”…
Han/hon ser ju verkligen vad som pågår där och lever bland vanliga människor? Det hela blir ju en fars liknande en stor fet lögn, de ser en falsk bild av verkligheten.
Och den falska bilden står verkligen emot alla röster från de som verkligen har levt där.
Men många ställde sig bakom Sikdar vilket så småningom ledde till att han fick stanna i Sverige. Tack och lov.

Stina

Annonser

About stina bassell

Födelsedag: 13 juni 1963 Födelseort: Västervik Hemort: Norrköping Bakgrund: Journalistlinjen, Bona fhs Bildande & Skrivande, Marieborg fhs Kreativt skrivande (distanskurs) Fortsättningskurs kreativt skrivande Radioproduktion projektår 1 år (radioteater) Fortsättning radioteater 1 år (distanskurs) Manus för film (distanskurs) Familj: sambon Holger, dottern Fedra och katten Majsan Bor i ett rött hus med vita knutar som andas 1918. Ögonfärg: grön Skonummer: 39 Hårfärg: mörkblond, brun, kastanjebrun Favoritfärg: orange Favoritmat: blåbärscheesecake Favoritmusik: jazz, visor, afrikanskt, blues mm Favoritsysselsättning: skriva, sjunga, fika, njuta, plantera, möblera om Favoritplatser: Grekland, Frankrike, Zimbabwe, Sanden, Öland, Gotland, i Norrköping: Röda stan, Djurön, Färgargården Favoriförfattare: PD James, Robyn Young, Catharina Ingelman-Sundberg (hennes historiska romaner), Ildefonso Falcones, Camilla Läckberg mfl Ser gärna: film (från 1800-tal och bra deckare) Njuter av: tystnad, kärlek, familjen och vänner, att skriva (tänka och spekulera), musik Hatar: rasism, orättvisa Jag har medverkat i ”Over Yonder” (en diktsamling), skrivit tre diktböcker: ”Eldens aska", "Vattnets ådra" och ”Luftens sötma", två sagoböcker: ”Sagan om smått och gott” och ”Sagan om häxan Märta - och om trollen och spöket”. Och romanerna ”Andetag” och ”Eko av natt”. ”Idag sitter jag i mitt röda hus i röda stan och skriver röda tankar, ibland blir de blå. Jag skriver för att jag älskar det. Dikter för att de beskriver en känsla, sagovärlden tilltalar mig med sin lite galenhet och klokhet… samtidigt. Och i romanens värld går jag in i Elsa eller Tanja, och smyger in lite av min verklighet, min erfarenhet. Men en stor dos är fantasi. Hur fantastiskt, spännande är det inte att befinna sig i andra världar och låta tangenterna glöda? Och hur viktigt är det inte att belysa vissa ämnen? Det riktigt brinner i mig av längtan och lust över att få ur mig det.” Stina Matilda Aldsjö Smile magazin: ”Hon är en kattokig mamma som lever och bor i Norrköping, Röda stan, med sin sambo och dotter. Hon älskar att skriva och det har funnits där sedan tonåren. Stina är inte som alla andra, hon har tagit sig upp igen efter två hjärnblödningar.”

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s