Stina Nilsson Bassell: ”Jag är van att vara begränsad”

Standard
Stina Nilsson Bassell: ”Jag är van att vara begränsad”

Stina Nilsson Bassell: "Jag är van att vara begränsad"

Norrköpings Tidningar: Bakom grinden finns den lummiga trädgården sätter guldkant på tillvaron för Stina Nilsson Bassell.

Foto: Gabriella Nilsson

Hela elva böcker har det blivit för Stina Nilsson Bassell, trots allt som skett. I år firar hon tio år som författare.

Min sommar

Nedslag hos kulturarbetare i Östergötland.

I dag: Stina Nilsson Bassell

I sin lummiga trädgård sitter Nilsson Bassell, 57 år. Sommaren har varit annorlunda men hon är glad över att kunna njuta av frisk luft, växter och träd. Umgänget med andra har skalats ned på grund av läget.

– Jag är van att vara begränsad. Men är man van att göra det lilla och inte ens kan göra det, då blir det tufft.

Livet förändrades dramatiskt 1991 då hon fick en hjärnblödning, den andra i ordningen, som var nära att ta hennes liv. Men för henne fanns det inget annat val än att kämpa. Hon fortsatte jobba inom journalistik, radio och dagspress, och kunde skaffa barn med sin sambo. Men hälsan försämrades.

– När jag inte kunde bära min bandare längre, då gick det inte mer.

Tidigt blev hon sjukpensionär. Skapandet låg då nära till hands.

– Sedan jag var tonåring har jag skrivit, målat och sjungit. För mig var det då att ta tag i det. Berättelserna har funnits i mig sedan jag var barn. Jag har alltid älskat berättelser.

Hennes två barnböcker var först ut. Romandebuten kom 2011 med ”Andetag.” Produktionen ökade och nu senast kom ”Spegeln i rummet utanför” ut och ljudboksproduktion. En gemensam nämnare är kvinnoöden.

– Det handlar om kvinnor som har det svårt på ena eller andra sättet. Hur de blivit behandlade och blir än idag. I många böcker kan man läsa om prinsar, kungar och hej och hå, men vart är det vanliga folket?

Skapandet beskriver hon som livsnödvändigt, men numer är det inte enkelt. På grund av sin hälsa har hon svårt att utföra själva hantverket.

– Efter andra hjärnblödningen 1991 kunde jag inte springa, cykla, gå utan stöd, inte höra så bra på högra örat, inte se på högra ögat, svårt att se mig i spegeln, kände inte igen högra sidan, men det var ändå ingenting mot det som är nu: att bara kunna skriva då och då. Flödet försvinner, och blir inte det jag är när jag skriver eller vad jag än gör som jag brinner för, nämligen helt uppslukad av berättelsen som om handen skriver av sig själv. Berättelsen får sitt eget liv och bara forsar ur mig, men det går inte nu.

Men hon försöker göra något litet så ofta hon kan. Flera projekt och idéer finns, bland annat en självbiografi, en roman baserad på hennes egen släkthistoria från Åtvidaberg och en roman med fattighus i Norrköping som tema.

– Jag har fått lära om hela tiden sedan 1991. Så det är bara att göra det igen.

Gabriella Nilsson NT

LÄS HÄR

LÄS HÄR

LÄS HÄR

Om stina bassell

Födelsedag: 13 juni 1963 Födelseort: Västervik Hemort: Norrköping Bakgrund: Journalistlinjen, Bona fhs Bildande & Skrivande, Marieborg fhs Kreativt skrivande (distanskurs) Fortsättningskurs kreativt skrivande Radioproduktion projektår 1 år (radioteater) Fortsättning radioteater 1 år (distanskurs) Manus för film (distanskurs) Familj: sambon Holger, dottern Fedra och katten Majsan Bor i ett rött hus med vita knutar som andas 1918. Ögonfärg: grön Skonummer: 39 Hårfärg: mörkblond, brun, kastanjebrun Favoritfärg: orange Favoritmat: blåbärscheesecake Favoritmusik: jazz, visor, afrikanskt, blues mm Favoritsysselsättning: skriva, sjunga, fika, njuta, plantera, möblera om Favoritplatser: Grekland, Frankrike, Zimbabwe, Sanden, Öland, Gotland, i Norrköping: Röda stan, Djurön, Färgargården Favoriförfattare: PD James, Robyn Young, Catharina Ingelman-Sundberg (hennes historiska romaner), Ildefonso Falcones, Camilla Läckberg mfl Ser gärna: film (från 1800-tal och bra deckare) Njuter av: tystnad, kärlek, familjen och vänner, att skriva (tänka och spekulera), musik Hatar: rasism, orättvisa Jag har medverkat i ”Over Yonder” (en diktsamling), skrivit tre diktböcker: ”Eldens aska", "Vattnets ådra" och ”Luftens sötma", två sagoböcker: ”Sagan om smått och gott” och ”Sagan om häxan Märta - och om trollen och spöket”. Och romanerna ”Andetag” och ”Eko av natt”. ”Idag sitter jag i mitt röda hus i röda stan och skriver röda tankar, ibland blir de blå. Jag skriver för att jag älskar det. Dikter för att de beskriver en känsla, sagovärlden tilltalar mig med sin lite galenhet och klokhet… samtidigt. Och i romanens värld går jag in i Elsa eller Tanja, och smyger in lite av min verklighet, min erfarenhet. Men en stor dos är fantasi. Hur fantastiskt, spännande är det inte att befinna sig i andra världar och låta tangenterna glöda? Och hur viktigt är det inte att belysa vissa ämnen? Det riktigt brinner i mig av längtan och lust över att få ur mig det.” Stina Matilda Aldsjö Smile magazin: ”Hon är en kattokig mamma som lever och bor i Norrköping, Röda stan, med sin sambo och dotter. Hon älskar att skriva och det har funnits där sedan tonåren. Stina är inte som alla andra, hon har tagit sig upp igen efter två hjärnblödningar.”

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s