Kategoriarkiv: artiklar

Norrköpings Tidningar ”Stina ger dikterna revansch”

Standard

Med sin poesi vill hon rucka på perspektiven, leka med orden och tänja på bokstäverna. Nu finns Norrköpingsförfattaren Stina Nilsson Bassells bästa dikter i en ny diktsamling, utgiven på det nystartade förlaget Ekström & Garay.

Stina ger dikterna revansch

NORRKÖPING Stina Nilsson Bassell ger sina bästa dikter revansch. Hon har samlat dem i den nya volymen ”Kärleken är en sekatör”.

Vi sitter vid ett bord i vardagsrummet på Bråbogatan i Röda stan, där hänger målningen av Peppe Östensson som pryder omslaget till den nyutgivna diktsamlingen ”Kärleken är en sekatör”. En elegant kvinna håller nonchalant i något som inte alls är en käpp, som man kan tro, utan en död huggorm.

Stina Nilsson Bassell gillar dubbelheten och överraskningseffekten i målningen hon köpte för 30 år sedan. Det lite motstridiga pekar mot något som hon också eftersträvar i sitt skrivande.

– Jag vill rucka på perspektiven. När jag skriver tvingar jag mig att tänka lite omvänt, säger hon.

Artikelbild

BILD: Sara Segraeus | Norrköpingsförfattaren Stina Nilsson Bassell är nu aktuell med diktsamlingen Kärleken är en sekatör.

– En kompis till mig tyckte att sekatör lät så otrevligt, men att jämna till något kan ju också vara fint. Det kan vara både och. Jag leker med orden och vill tänja på bokstäverna.

Stina Nilsson Bassell är utbildad journalist och har en bakgrund som frilansande radioreporter. Redan i tonåren älskade hon att skriva, men det var först på senare år – efter att hon överlevt två hjärnblödningar – som hon blev författare. Nu har hon gett ut elva böcker: sagor, diktsamlingar och romaner.

I den senaste boken har hon och förlaget gjort ett urval av dikter från de tidigare diktsamlingarna ”Eldens aska”, ”Vattnets ådra” och ”Luftens sötma”.

– Jag hade inte ens en boksläppsfika för dem. Det var så mycket annat då. Men nu får dikterna revansch, säger hon.

De samlingarna hade inget övergripande tema. Utifrån de egna känslorna och perspektiven vill hon komma åt det allmänmänskliga i sina dikter. Spegla hur livet går upp och ned. Naturen och vardagen med alla dess nyanser och hisnande kontraster.

– Jag går in i känslan. Jag skriver både om det lilla och om det stora. Vi människor är ju både små i det stora världsalltet men också stora i det lilla. Det är häftigt.

På senare år har Stina Nilsson Bassell framför allt skrivit romaner, men hon har också börjat blicka tillbaka på sitt eget liv i en självbiografi med hittills 150 sidor.

– Men det är lite jobbigt. Det är mycket skönare att gå in i en fiktiv värld. Jag tycker om de långa berättelserna där tusen trådar vävs samman.

Men på grund av värk i arm och nacke har hon den senaste tiden haft svårt att arbeta vid datorn längre stunder. Det öppnar för att försöka hitta tillbaka till poesin.

– De bästa formuleringarna brukade komma till mig i duschen, när jag satt och solade eller skulle somna. Men de har inte gjort det på ett tag. Jag hoppas att jag inte har förlorat den känslan.

I nästa stund berättar hon entusiastiskt om idén att skriva en roman om tre kvinnor i släkten som levde under olika sekel.

Där, vid matbordet på Bråbogatan, ger författaren med sin livliga energi inget intryck av att hennes kreativitet någonsin sinar.

 

FAKTA

Stina Nilsson Bassell

Ålder:56 år

Bor: Röda stan i Norrköping, i ett rött hus med vita knutar som andas 1918.

Familj: Sambo Holger, dottern Fedra, samt katten Majsan.

Första läsminne: Pippi Långstrump

Favoritbok: ”Katedralen vid havet” Ildefonso Falcones

Favoriförfattare: PD James, Robyn Young, Victoria Holt (nyfunnen kärlek) Catharina Ingelman-Sundberg (hennes historiska romaner), Camilla Läckberg, Marie Hermansson mf.

Läser just nu: ”Drottningens bekännelse”,Victoria Holt

Intressen: Sjunga, skriva, måla, natur, miljö, fika, njuta, plantera, möblera om, historia och människor.

Njuter av: Tystnad, kärlek, familj, vänner, skriva och musik.

Hatar: Rasism, orättvisa.

Aktuell med: Diktsamlingen ”Kärleken är en sekatör: Samlade dikter” utgiven på nystartade Ekström & Garay förlag. Dessutom har två tidigare romaner, ”Andetag” och ”Eko av natt”, samt två barnböcker kommit ut som ljudbok under våren på förlaget Swann audio.

Sara Segraeus

 

Läs i nättidningen:

Norrköpings Tidningar

*

Recensioner

Artiklar om min nya roman

Standard
Artiklar om min nya roman

– Jag tog avstamp i en avrättning som skedde i Finnveden 1673. Men handlingen utspelar sig också 2006 på ön Norra Finnö i St:Annas skärgård, berättar Stina Nilsson Bassell./VT

– Jag blev intresserad av fallet med avrättningen, och kände att det fanns en större story gömd där i historien. Men det är helt skönlitterärt, jag spann vidare på det./VT
***

”Spegeln i rummet utanför” som i dagarna kommit ut på Tallbergs förlag är hennes tionde bok, hennes fjärde roman. Hon har också skrivit sagoböcker och diktböcker.”/Folkbladet

”Stina Nilsson Bassell lyfter gärna fram kvinnor i sina böcker, kvinnoöden och orättvisor, utsatta kvinnor som frigör sig. Stina Nilsson Bassell talar om spänningen mellan nutid och dåtid, och om hur skrivboken blev ett sätt att få ihop det på ett bra sätt. Det visar sig också att det finns fler kopplingar än den.”/Folkbladet
***

”Att Sanden spelar en sorts geografisk huvudroll i romanen är ingen slump. Stina Nilsson Bassells mormor, Olga Wass, grundade välkända Wass pensionat och drev också affären i Sanden. Pensionatet lades ned för några år sedan och ifjol gick affären samma öde till mötes.”/NT

– När jag har skrivit har jag levt som i en bubbla. Ett med karaktärerna och historien. Nu när boken är klar släpper jag kontrollen och kan bara invänta mottagandet. Det är nästan en känsla av att ”oj, vad har jag gjort”./NT

 

tidningsklipp_kvadrat

Artiklar om ”Spegeln i rummet utanför”

Standard
Artiklar om ”Spegeln i rummet utanför”
  • VT:: En bra artikel trots att det var över telefon och snabbt. Snabbhet och noggrannhet kan höra ihop! Tack!
  • En himla fin och trevlig artikel av Folkbladet. Tack!
    Folkbladet:
    ”Det är en fiktiv berättelse inspirerad av en avrättning som skedde i Finnveden i Småland år 1673. Den här romanen har krävt mer research än hennes tidigare böcker.

– Jag har fått läsa in mig på tiden, hur vägarna var, och hur värdshusen såg ut.

Och hur långt rider man på två dagar?”

  • Trevligt på en lördag! Tack Norrköpings Tidningar!