Category Archives: Julkalender

Julkalender. God Jul!

Standard
Julkalender. God Jul!

24

 

mormor

Mormor Olga Wass

Olga Charlotta Petersson.

Född 1891-07-05 i Fjärsbo, Kättilstad
Levde med modern 1899 i Fjärsbo, Kättilstad
Levde med modern 1908 i Fjärsbo, Kättilstad
Död 1979-04-10 i Sanden, Sankt Anna

 mormorsmor AnnaKarin-Olgas mor

                                                           Bild Monica Stangel Löfvall,

mormors mor:

Anna Katarina Svensdotter.

Född 1853-12-31 i Hårsbo, Kättilstad
Levde som bonddotter 1876 i Hårsbo, Kättilstad
Flyttade som gift 1876 från Hårsbo, Kättilstad till
Fjärsbo, Kättilstad.
Levde som gift 1889 i Fjärsbo, Kättilstad.
Levde som änka 1899 i Fjärsbo,
Kättilstad
Död 1927-08-26 i Fjärsbo

gift med:

Per August Svensson.

Född 1848-09-29 i Sjöstorp, Viresjö, Åtvid
Flyttade som brukare 1876 från Sjöstorp, Viresjö, Åtvid till
Fjärsbo, Kättilstad
Levde som brukare 1889 i Fjärsbo, Kättilstad .
Levde som brukare 1894 i
Fjärsbo, Kättilstad
Död av magkatarr 1897-11-28 i Fjärsbo, Kättilstad .

Barn:
Nio

Olika källor bla Torsten Ståhl

**
I en familj med nio barn och där modern var ensam om ansvaret och därmed var det ganska tufft. Fadern hade nämligen dött tidigt, kanske att det var hans hårda slit med jordbruk och djur (skogsbruk har jag också hört) och att han levererade kol till Åtvidabergs Kopparverk, varje år 30-60 läster kol.( 1 läst, kolläst eller tolftunnestig = 19,8 hektoliter) som gjorde att hans liv blev kort.
Troligtvis ingick leveransen av kol i arrendet av Fjärsbo. Vilket han så gjorde till sin död 1897.
När han dog var där nio barn, därav mormor Olga och tvillingsystern Helga endast sex år gamla och resten av barnaskaran som var mellan två och tjugo år.
Det ville hon kanske inte uppleva igen. Trångboddheten, det svåra i att få allt att gå ihop. Hur tufft det var, det vet jag inte. Men man kan ju föreställa sig, tänk er många barn och en ensamstående mamma i ett arrenderat hus och dagsverke till Adelsnäs (som ägde gården) och lägg till att Olgas mamma var astmatisk.

”Per August Svensson i Åtvidabergs Kopparverks räkenskaper. Från 1877 så levererade han årligen omkring 30-60 läster kol till Åtvidaberg. Det motsvarar ungefär mellan 1200-2400 liter. Detta gjorde han uppenbarligen nästan fram till sin död 1897.”
Roy Andersson, arkivarie
Brukskultur Åtvidaberg

**

släkt:

Lisken Svensdotter.
Född 1740-12-25 i Pukeberg, Nykil
Levde som änka 1772 i Gårdeby, Kättilstad
Död genom drunkning 1809-04-24 i Hårsbo, Kättilstad

far:

Sven Persson

Levde som bonde i Pukeberg, Nykil

gift 1733 med:

Kerstin Jonsdotter

Född 1713-05-22 i Drögshult, Nykil

 

Barn:

Tio

Olika källor bla Torsten Ståhl

**

I min släkt har jag kommit ända ner till 1605 (tack vare andras dokument:)), Per Hansson Bassell. Men det är Lisken Svensdotter däremellan på 1700-talet, en kvinna som var gift fyra eller fem gånger och som sedan (enligt min fantasi) dränkte sig själv i en ålder på 68 år, som leder oss till Jon Birgersson på 1600-talet.
Hans bror Per Birgersson på 1600-talet bildar en bro med söner och döttrar upp till Tage Danielsson. Så 16 släktingar bort finns den lilla anknytningen.

Lisken Svensdotter på 1700-talet blir jag nyfiken på, vem var hon? Varför dog alla hennes män? För alla dog, det har jag fått fram, och förstått att en kvinna knappt kunde skilja sig på den tiden.
Men hur dog de? Fanns det någon mystisk omständighet som orsakade det eller hade Lisken bara otur? Det var ju trots allt en tid av sjukdomar och få botemedel.
Och de var inte rika mina släktingar, de arbetade som bönder och drängar. Jag har inte hittat så mycket annat, förutom Per Hansson Bassell som var fänrik vid Östgöta Infanteriregemente och tog värvning ca 1630. Han deltog i trettioåriga kriget.

”Ingeborg Johansdotter var Per Hansson Bassells hustru f ca 1610 och bodde i Fjärsbo, Kättilstads. Anklagades 1650 17/5 vid tinget för att under sin makes långa frånvaro ha haft olovligt umgänge med makens legodräng Nils Holstensson. Hon ska ha haft ett barn med denne, och fyra barn med fänriken. Hon och drängen dömdes för ”enfalt hoor”, och att plikta efter ”guds lag”, alltså sannolikt till döden. Domen måste ha mildrats av Göta Hovrätt, (vilket f.ö snarast var praxis under denna tid) eftersom båda återfinns i handlingarna ännu många år senare.”
Skrivet och forskat av Lennart Altin

Så, tog Per Hansson Bassell tillbaka sin anklagelse eller hade Ingeborg turen att domen mildrades?
Var det så att Per Hanssom Bassell, väl hemkommen ca 1650 och som 1654 insjuknade i syfilis och dog 1656, blev mildare till hustruns snedsteg?
Varifrån kommer efternamnet Bassell? Han hade lagt till det när han var ute i trettioåriga kriget.
Oavsett var det kommer från så ville jag lägga till det för det ”smakade” gott i munnen. Om han var ”god”eller inte, det vet jag inget om. Men det är min släkts historia, och så långt ner som jag har hamnat, år 1605.
Och därifrån och till min mormor Olga Wass, bodde de i omgångar i Fjärsbo utanför Åtvidaberg.

Jag hade turen att känna de som hyrde Fjärsbo som sommarhus i början på 1990-talet och åkte dit. Tyvärr var deras hus nyare så det kunde inte vara släktens hus, men grunden bredvid berättade min kompis, tillika arkeolog, att där hade ett hus stått.
Vi tittade på det och sen tittade jag på den underbara omgivningen med den lilla sjön nedanför och förstod varför de hade hamnat där. Jo, det var väl inte deras anledning, utan på den tiden var det en fråga om var det fanns ett hus och att man skulle ha råd (närheten verkade ha betydelse, det skulle inte var långt ifrån sina föräldrar).
Men de fick en härlig omgivning, i den mån de kunde njuta, vilket nog inte var så ofta, och jag sjönk in i fantasier om deras liv.

Zackris, Bassell, Regina och Lisken fladdrade förbi, och jag undrade hur deras liv hade sett ut. Regina Hansdotter som kom med sin mamma från Stettin tillsammans med Hans Hansson som också varit med i trettioåriga kriget.
Det finns hur många trådar som helst, men de är väldigt små. Ibland nästan osynliga.
Men de finns där. Dolda bakom namn, hus och bouppteckningar, ja bouppteckningar förresten hittade jag några stycken på Vadstenaarkivet 1990.
En underbar vän ledsagade mig runt i labyrinten och jag fann flera bouppteckningar tack vare honom.
Ni ser, jag har detta träd, så vad döljer sig inte hos er? Det är spännande, jag lovar, så sök med ljus och lykta eller som jag, bara nosa lite.

IMG_0070
Mormor Olga ville nog inte ha det som uppväxten, med åtta syskon och ensam mamma (fadern dog tidigt) och arrenderade av Adelsnäs utanför Åtvidaberg.

Tänk er att komma från inlandet, mormor Olga Wass från Fjärsbo utanför Åtvidaberg och Thure Wass från Rappestad utanför Linköping, ha en affär i Kisa-trakten för att sen arrendera en lanthandel vid kusten. Ett stort kliv rakt ut i havet:)
Modigt och vågat. Starkt och nyfiket. Jag undrar vad som drev dem? Vem som ville mest? Med tre barn var det ju inte hur enkelt som helst.
Men de kom dit och kunde överta den för att ge affären ett nytt och större hem. Sen dröjde det inte länge förrän min mormor Olga började tänka pensionatstankar.

***

Läs mer här

huvudbild Monica Stangel Löfvall

Kram Stina!

 

Annonser

Julkalender. Julklappstips!

Standard

 

23

s-n-b

Ja, här finns den:

Nextory, Storytel, dito, Bokon, 

load2hear, Adlibris,   Bokus

med  fler                                                                                                                   

***

Recensioner

I mjölnarens spår

Kultursidan

När jag läst ut Stina Nilsson Bassells roman I mjölnarens spår kom Martin Luther Kings ord till mig: ”Den stora tragedin är inte de ondas brutalitet utan de goda människornas tystnad.” Fast jag skulle vilja lägga till ett citationstecken kring ”de goda människorna”, både i Kings citat och i romanen. Kan man vara god samtidigt som man bevittnar ondska utan att ingripa? Har man legitimitet när man säger att man inte vill bli inblandad?

 

Boklysten

”Trots att jag bitvis nästan fick ont i magen av att läsa I mjölnarens spår så skulle jag definitivt inte vilja ha den oläst och den kommer att leva i mitt minne under lång tid. Och den här boken hamnar definitivt bland årets favoriter!”

 

Corren

”Romanens intrig är som hämtad från Vilhelm Moberg”

 

Folkbladet

”Språket i ”I mjölnarens spår” är rikt, blommigt”

 

Boktokig

”Fy tusan för att bli bortgift! är en av tankarna jag har när jag slår ihop boken.”

 

Bookis

”Det är en hjärtskärande roman jag har fått läsa och Stina Nilsson Bassell berör djupt med sitt personliga språk och sin berättelse.”

 

En blogg.Helt enkelt.

”Jag gillar också greppet med de tre parallella tidsplanen. Det skapar ett starkt sammanhang mellan orsak och verkan.”

 

Hanneles bibliotek-En smakbit

”En välskriven delvis gåtfull roman som väcker många tankar, man vill bara fortsätta att läsa, igenkänning, stark närvaro.”

 

Erikas bokprat

”Det här är en mycket fin och välskriven bok som jag tar till mitt innersta. Det finns så mycket att diskutera om Emmas liv och öde. En alldeles utmärkt bokcirkelbok. Vad är det som styr en människas handlingar? Hur påverkas vi av arv och miljö? ”

 

Fler recensioner här

Fortsättning följer…

Julkalender. Julklappstips!

Standard
Julkalender. Julklappstips!

 

22

MillasMysticSajt:

Torsdagar är, som man hör av namnet Tors dag. För romarna var det
Jupiters dag. Torsdagarna har i regel ansetts som den bästa dagen
att utföra olika magiska riter, spå och utöva läkekonst. Barn som är
födda på en torsdag anses vara synska. En del tror att torsdagar är
otursdagar och den enda bra stunden är timmen i skymningen före
solnedgången. Allt man drömmer om natten till en torsdag slår in.

För att få se sin tillkommande finns det otaliga knep och de flesta
av dessa bör utföras på en torsdag och torsdagskväll. Bland annat
detta säkra tips från Medelpad:

Bakar man en torsdagskväll, kan man vända ryggen till spisen,
dra upp sina kjolar och titta sig mellan benen in i spisen. Då skall
man i lågan få se sin tillkommande.

På torsdagsmorgonen före solens uppgång kan man bota sjuka
kreatur. På torsdags- och fredagsmorgnar får man inte klippa
naglarna på fingrarna eller tårna med risk för att dessa ruttnar bort.
Fredagsmorgnar är inte heller en lämplig tid för pedikyr. Ty ”fredags-
skurna naglar göra sorgfulla dagar”.

På torsdagskvällarna bör man inte mala, nysta och framför allt inte
spinna, för då sätter sig trollen i totten. Kör någon med vagn över
ägorna blir det mask i säden. På torsdagsaftnarna är det också
lämpligt att duka fram mat och tända ljus för de osynliga gäster,
som kan tänkas komma utan inbjudan. Man får inte skrämma dem
genom att ropa, hugga eller stampa. Och ser man ut genom fönstret
kan man i kvällsmörkret få seså fruktansvärda saker att man drar på
sig en livslångkrämpa.

Läs mer

****

Dikt ur Eldens aska:

DEMETER

Du viskar i trädet
Du moder av lugn
Du skallrar i gräset
Du fader av skratt

Du moder av glädje
Du fader av hopp

Vad gör det dig
Att kvistar faller
Att knivens spets
skär ut en del av dig

Du talar ändå
Du väntar ändå

Tålamod är ditt namn
Godhet är din föda
Kärlek är din gåva

Ur Eldens aska och Mannen i rocken

Fortsättning följer…

Julkalender. Julklappstips!

Standard
Julkalender. Julklappstips!

 

19

Youtube

David Bowie (uttalas /ˈboʊ.i/), egentligen David Robert Jones, född 8 januari 1947 i Brixton i London, död 10 januari 2016 i New York, var en brittisk sångare, musiker, multiinstrumentalist, låtskrivare och skådespelare. Bowie var en framträdande figur inom popmusiken från slutet av 1960-talet och framåt, och betraktades av kritiker och musiker som en stor innovatör, inte minst vad gäller hans skivor som släpptes på 1970-talet. Hans karriär kännetecknades av…

Läs mer på wikipedia

Finns att köpa hos:

Ginza

***

20

Dikt från Vattnets ådra:

NYSTANET

Idag sjunger isen

Visslar fåglarna

Tisslar gräset

Imorgon kylar kinden

Mörkar himmelen

Knastrar marken

Nästa dag skiner solen

Leker myggorna sin första lek

En tråd för oss sakta

Mot nystanet

Den för oss i Sick sack

Och säger

Tick tack

Vi följer med som en vante

Mot okända delar av det som är

Nystanet

**

ur Vattnets ådra

**

Och den blev en sångtext. Här är en del av den:

Youtube

**

En annan dikt som blev en sångtext:

Youtube

 

Fortsättning följer…

Julkalender. Julklappstips!

Standard
Julkalender. Julklappstips!

18

Billie Holiday f. 7 april 1915, d. 17 juli 1959

billie-holiday

Hon skulle ha blivit 101 år den 7 april i år, men hon blev bara 44 år. Denna fantastiska sångerska som har berört mig in i det djupaste.

Det var hennes låtar jag ville sjunga i bandet, det var hennes låtar som betydde mest för mig. Hon kändes ända ner i mina fötter och ut i fingertopparna.

Texterna var, som jag har förstått, inte skrivna av henne (förutom en och annan, och som medförfattare till vissa) men många var ”som gjutna” för henne. Det var som hennes låtar. Och vissa var nog skrivna med henne i tanken.

De flesta handlar om katastrofala relationer, om män som svek, män som slog, män som kvinnan längtade efter. Ta bara ”Don’t Explain”, där hon var en av författarna, och som handlar om hur en otrogen man kommer hem och bara lyser av bevis på sin otrohet, men kvinnan säger Don’t explain”, ”But i love him”, och ”Right or wrong don’t matter, When you with me, sweet”.

Det var som om jag tänkte Billie Holiday direkt när jag hörde den och sjöng den låten. Nu har jag inga direkta bevis för att ”den är hon”, men det som jag har läst om henne och det jag känner får mig att ”greppa i det sura äpplet.”

Eller som i min älsklingslåt ”The man I love”, där hon inte skrev texten, men likväl kunde den ha varit om henne. Ta bara textraden ”I’m dreaming of the man I love” där texten drömmer om och lever sig in i en förväntansfull och hoppfull värld. Det känns som hon levde så, på drömmen, och att allt däremellan bara var en lätt axelryckning. Även om det i hennes relationer, vad jag förstod, var slag och hårda ord, så blev det livet som en del på vägen för att nå det hon drömde om.

Men vad var det hon drömde om?

Ja, om det kan man bara drömma om, fantisera, och nog var en fin kärlek högt på listan. Men en rättvis värld var nog högst upp på listan med all orättvisa som hon hade fått uppleva, svart som hon var, och i en rasistisk värld full av hot och slag. Ta bara USA där hon växte upp och sjöng i ett hett rasistiskt land där de svarta inte fick gå in i många lokaler eller åka i många av bussarna. ”Endast vita” stod det på många ställen. ”Endast vita” vibrerade som eldklot runt omkring henne. ”Endast vita” fick hon säkert som artist kämpa med varje gång hon skulle beträda en scen, och i hennes vardag. Det känsliga var ett självupplevt kaos, där döden hade en stämpel i hennes släkt.

Och så var det att sjunga hennes sånger, nära och känsliga. Plötsligt var min gråt där i strupen. Då var det svårt att sjunga ska jag säga, men ändå, det fanns inga andra låtar som överträffade hennes. De var hon, de var Billie Holiday.

billie

Hennes sånger, de som verkligen blev hennes, finns idag med mig i duschen. Då är det alltid ”Strange fruit”, den som är så sorglig och vacker, som ploppar upp. Vacker i sin sorg och Sorgligt vacker.

Man riktigt känner blodet som droppar ner från trädet där en människa hänger. En svart människa. ”Strange fruit” är den hängande mannen, kvinnan, eller barnet. En konstig frukt som hänger i trädet.

Så starkt, bara att sjunga orden får mig att känna ett litet sår i fingret, en avskyvärd doft av lidandet. Det ofattbara och knäppa i att hänga en människa i ett träd för att några tycker sig vara mer värda, eller rättare sagt vara värda något, än de som hänger där. De är bara ingenting, de är inte ens luften vi andas i, inte ens lika mycket värda som boskapen.

Orättvisan finns med i varje textrad, jag måste ge er hela texten ”Strange fruit”:

Strange fruit

Southern trees bear a strange fruit

Blood on the leaves and blood at the root

Black bodies swingin’ in the Southern breeze

Strange fruit hangin’ from the poplar trees

Pastoral scene of the gallant South

The bulgin’ eyes and the twisted mouth

Scent of magnolias sweet and fresh

Then the sudden smell of burnin’ flesh

Here is a fruit for the crows to pluck

For the rain to gather, for the wind to suck

For the sun to rot, for the tree to drop

Here is a strange and bitter crop

Lyrics

Youtube

Ginza

Det är raderna med magnolians söta och ljuvliga doft i luften som plötsligt blandas med en doft av bränt kött som får klumpen i min hals att växa.

Det är som om jag känner lite av den smärta som rasism handlar om (fast jag kommer aldrig att riktigt förstå trots att rullatorn vid 28 års ålder fick folk att stirra och se mig som dum i huvudet så hamnar det långt från hatets kalla väggar), plus att det speglar hennes egen smärta.

Tack Billie Holiday för allt du gett mig med din röst och din känsla, din närvaro och din sanning!

Kram Stina

billie-holiday

Och här lite fakta:

Trefaldig hyllning av ”Lady Day”

Fakta. Fem punkter om Billie Holiday.

  1. Billie Holiday föddes 1915 och dog 1959, svårt alkoholiserad och drogberoende. Biografin ”Lady sings the blues” spökskrevs av William Dufty 1956. Faktafel och självförhärliganden gör den tyvärr opålitlig som informationskälla. 1972 filmatiserades den likafullt med Diana Ross i huvudrollen (bilden).
  1. ”Strange fruit” skildrar lynchning av svarta medborgare i den amerikanska södern; ”frukten” i poppelträdet i texten är i själva verket offret för en hängning. Text och melodi skrevs 1936 av Abel Meeropol under pseudonymen Lewis Allen. Billie Holiday påstod sig felaktigt ha medverkat. Låten fångades påpassligt upp av medborgarrättsrörelsen.
  1. 1935 till 1942 spelade Holiday in med små grupper i eget namn eller under ledning av Teddy Wilson. På flera låtar medverkar tenorsaxofonisten Lester Young. Från mitten till slutet av 40-talet gjordes en rad inspelningar med stråksektion. En del har mindre med jazz att göra, men vokalt är Holiday i sitt esse. Efter 1950 var hon i dåligt skick men hennes förmåga att levandegöra sångtexter höll ännu hög klass.
  1. Trots att ordet blues ofta nämns i samband med Holiday så sjöng hon sällan regelrätta blueslåtar. Inte desto mindre var hon mästerlig på just det och efterlämnade bland andra ”Billie’s blues” åt Cassandra Wilson och ”Fine and mellow” åt José James och Rebecca Ferguson.
  1. I skörden av nya samlingsalbum föreslås två alternativ från Legacy/Sony. Boxen ”Lady Day. The master takes & singles” innefattar fyra skivor utöver en informativ inlaga och täcker det mesta. Men även budget- eller tidsspararalternativet ”The centennial collection”, med tjugo låtar på en skiva, vittnar väl om Holidays storhet.

Den 7 april skulle Billie Holiday ha fyllt hundra år. I själva verket blev hon inte ens hälften så gammal och hade slagit världen med häpnad om hon stod på benen i dag. Lady Day, som hennes musikaliska tvillingsjäl Lester Young började kalla henne tidigt i karriären, levde ett hårt liv från början till slut. Det ska inte romantiseras. Men för eftervärlden är hon förstås oskiljaktig från tragedin, såväl sin egen som den hon kunde se omkring sig och – i båda fallen – återge med sitt enastående uttryck som jazzsångerska.

Johannes Cornell

DN

 Fortsättning följer…

Julkalender. Julklappstips!

Standard
Julkalender. Julklappstips!

 

17

”en klapp på axeln”

Inom ett år har jag haft den stora äran och den stora lyckan att få tre stipendier. Jag har varken trott mina ögon eller öron. Det har inte handlat om mig, har jag tänkt. Men det har det.
Jag tackar och bugar för den känsla av stolthet ni gett mig. Den känsla av stolthet som bär upp mig hela vägen till nästa bok.
Ödmjukhet inför vetskapen om att vi är så många som skulle behöva ”en klapp på axeln”. Ett ”bra, fortsätt med ditt skrivande”, ”du arbetar med svetten rinnande och det ger resultat”.
”Du” är lika mycket författare som vem som helst, du är värd ett pris. ”Du” är alla vi som skriver en bok eller en dikt och som vill göra det för att sedan sprida det med vinden.

Kram Stina

 

collage-stipendier-2015

Sveriges Författarfonds 1-årigt arbetsstipendium,2015

Sveriges Författarförbund stipendium, 2015

Region Östergötland Honnörsstipendium,2015

Motivering Honnörsstipendium:

bild-stipendium

”Stina Nilsson Bassell tilldelas Region Östergötlands honnörsstipendium för sitt enastående författarskap som rymmer många av livets frågeställningar kring det personliga och det allmänmänskliga.

Hennes inlevelseförmåga och erfarenheter som gestaltas i hennes skrivande gör hennes böcker till meningsskapande och till levande litteratur för läsaren.”

Var säljs mina böcker?
Fråga efter böckerna i din närmsta bokhandel. De går också att beställa via Bokus, Adlibris m.fl.

Adlibris, Bokus

Ebes förlag (I mjölnarens spår, Mannen i rocken)

Julkalender. Julklappstips!

Standard
Julkalender. Julklappstips!

 

Vissa filmer glömmer man aldrig. Som den här, se den, känn den, och den finns med dig under en lång tid. Många gånger under filmens lopp undrade jag ”herregud”, och tårarna kom. Ibland log jag över den vardagen de lyckades finna, där små skämt haglade mitt i det kaos som rådde. Gömda bland skogens alla träd.

 

16

Motstånd

”Tre bröder, som än i dag omtalas som de okända hjältarna, vågade trotsa nazisterna under andra världskriget och räddade 1 200 liv, lika många som den betydligt mer berömde Oskar Schindler. När deras familj tragiskt splittras av de tyska invasionsstyrkorna under ockupationen av Polen väcks en låga ingen kan släcka inom dem. Många vänner och familjemedlemmar mördas skoningslöst av tyskarna. Men istället för att ge upp och fly, bestämmer de sig för att stanna och överleva. De gömmer sig i de otillgängliga skogarna som…”

I rollerna bla.:
Daniel Craig
Liev Schreiber
Jamie Bell
George MacKay
Mark Margolis
Alexa Davalos
Mia Wasikowska

Hemmakväll

motstand

Fantastisk! Sett den många gånger. Måste det med filmer som rör kraftfullt vid mig och är bra spelad. Miljön är både vacker och skrämmande.

Fortsättning följer…

Julkalender. Julklappstips!

Standard
Julkalender. Julklappstips!

Att se en bra film, ÄR att se en bra film! Här är en av mina favoriter av de 1800-tals filmer (listan är lång:))som fyller mången plats i min stringhylla.

 

11

Far from the Madding Crowd (1874)

”I detta romantiska drama baserat på Thomas Hardys klassiska verk möter vi den självständiga skönheten Bathsheba Everdene som uppvaktas av tre beundrare: en fårbonde, en stilig soldat och en äldre, välbärgad ungkarl. Denna tidlösa berättelse handlar om passion, förhållanden, kärlek och styrka.”

I rollerna bla.:

Carey Mulligan

Michael Sheen

Juno Temple

Ginza 

far-from-the-madding-crowd

 

Den här filmen var som havet en sen kväll på ljugarbänken i Sanden. Den var så befriande skön, och med en sådan kvinnlig styrka och svaghet så tårarna och skrattet gick hand i hand hela kvällen för att sedan omfamnas av ett välbehag. Underbar! Fantastisk! Se den! /Kram Stina!

Fortsättning följer…

Julkalender. Julklappstips!

Standard

 

 

9

sid. 9-11

Ur I mjölnarens spår

Havdellska gården 1936

Hon stirrar ut genom fönstret, bara stirrar. Ut genom elden. Den som bränner i hennes kropp och lägger sig som en hinna. Det vackra, det livfulla därute, kan hon inte nå. Livet är förbi, livet har sprungit ifrån henne.

Hon är rädd. Rädd att han ska se, rädd att han ska upptäcka den. Orolig över det som är en illusion, en dröm. Hon tror att det är en dröm. För henne är det ogreppbart, kanske ofattbart, eller bara ett rökmoln. Det som inte går att fånga in, eller finns där. Hon sätter handen för munnen:

”Oh, gode Gud”, flämtar hon, ”vad har jag gjort?” Hon har gjort det fruktansvärda, det som aldrig får ske. Hon inser det nu, att allt är för sent.

Som hon ångrar sig nu, hon visste ju att alla pärlor lyser starkt, och att man inte kan släcka dem. Inte nu när det är för sent. Det mörker som hon fruktar är bara en liten viskning av folkmassans skrik när den faller i det svarta hålet. Det skriket kan hon höra i sitt huvud, men det som kommer är henne övermäktigt.

Det är ingenting mot det som väntar, då det stora dånet blir till en djup avgrund.

Nu när det är gjort vet hon inte vem som gör vad, och var hon hör hemma. Har hon någonsin vetat det? Sedan hon satte sin fot på den här platsen är allting suddigt. Hon ser dimmolnen gå ihop och skratta åt henne. Hon är fångad i en fälla. Hänvisad till detta märkli­ga, som kallas livet. Till det här båset.

Som ett djur på väg till slakt kände hon sig den dagen hon anlände till gården. Jag kan inte göra det ogjort, tänker hon, Gud förbarme mig. Vad ska ske nu?

Vem trodde jag att jag var?

10

Någon märkvärdig varelse som trodde att jag kunde ändra på världen? Låta det som alltid har skett, inte ske just med mig? Som om jag var någon gudsdotter. Som om jag var klädd i en sidenklän­ning och bars upp av molnen.

För ett ögonblick tänkte jag just så. Hon suckar och sätter sin nariga hand ovanpå den andra. Hon tittar på dem men ser ingen skillnad, bägge ser likadana ut. Nariga och svullna, fula och skräm­mande av alla år i vatten.

Vatten, tänker hon och skrattar till, precis det jag befann mig i innan det mörka kom in i mitt liv. Jag flöt och kände lyckan skölja över mig. Likt en fisk trivdes jag med livet och såg bara det fina i varje blomma och i varje slitet ansikte. Som driven av en lust, en övermäktig kraft, en som malde och malde i huvudet tills det bara var att följa den, gick jag in i förvandlingen för att känna lycka.

Du kommer att få ditt straff, tänker hon. Visst ska jag ha ett straff, visst finns det sådant man får och inte får göra, eller hur är det nu det är?

”Du ska veta din plats”, mumlar hon, ”du ska lyda”, fortsätter hon att mumla ännu högre.

Då hör hon ett svagt igenkännande; rösten, tänker hon, den där rösten, är det jag?

Hennes ord vibrerar som om hon sällan har använt sig av den, som om hon sällan använder sig av det redskapet som hon älskade. Älskade, tänker hon, jag älskade att prata, men vad hände sedan?

Nu är det bara förknippat med ett obehag. Ett konstigt beteende är det, det här med att forma munnen till ord.

Jag behöver dem inte längre, tänker hon och känner den syrliga smaken i munnen. Det är inget viktigt längre, det kan inte vägra det grumliga och fasansfulla. Skräcken, tänker hon och ryser till, den som sitter som fastgjuten.

Nålar sig som iglar i hålet och gör det större. Hon tycker det, att -11-

det blir större och större för varje minut. Hon vågar inte titta på det, hon kan inte titta på det. För då skulle hon tvingas att se det mörka, och då skulle hon; ja, vad skulle jag göra då? Dö?

Döden skulle vara en befrielse. Men jag vill inte dö, vill inte lämna livet, inte riktigt än. Varför tänker jag så? Varför stretar jag emot det enkla? Det skulle vara lättare att gå den vägen. Hon andas snabbare nu. Men herregud vad det skriker i mig att jag inte vill dö. Att jag inte vill, hon andas lugnare; ja att jag vadå, dö?

Varför ser jag bara på när det händer saker? Utan att ingripa, och utan att hata. Jag skulle kunna hata och älska, hon ryser till vid ordet. Hon tycker inte om det längre, det har ingen plats här. Men titta då för jösse namn vad du har ställt till med!

På tyget. Ser in i väven. Granskar varje millimeter på det rutiga tyget och känner på lukten. Såsom han kommer att göra, såsom hans rutiner är.

Hon stelnar till, fryser fast med sina nariga händer som hon har fört fram och tillbaka i en evig kamp om att se en väg ut ur detta. Det vansinniga tempot i hennes händer hade skakat om bordet re­jält. En kopp åkte i golvet och allt blev fruktansvärt stilla.

För där är den, fläcken, den obetydliga lilla fläcken. Den som är helt oskyldig till det som väntar den. Den som inte gjort någonting ont, inget ont alls. Bara varit just så blå som den kan vara.

Den vackra klänningen är just så vacker, trots allt är den det, den är bara lite skamfilad, tänker hon.

”Tja, det är väl inte så konstigt efter alla dessa år”, snäser hon till i ett försök att morska upp sig. Men det går inte så bra, det blir mest en rädd fnysning som darrar till i näsborren.

Han kommer att tycka att den är ett missfoster när han ser den. I hans ögon blir allt svart och fult, tänker hon desperat. Som en grötig massa i massor av små bitar kommer den att bli efter hans behand­ling. Emma suckar djupt med en lätt darrning.

En svart spindel med håriga ben, det är det Emma ser framför sig. För det är det värsta Emma vet, spindlar med håriga ben.

Köp på:
mfl.

Fortsättning följer…