Category Archives: Sång

4 december, och jag vill ge er en favoritspelplats:

Standard
4 december, och jag vill ge er en favoritspelplats:

Bild Café Mejeriet

 

Café Mejeriet öppnar varje år vid midsommar och har öppet hela sommaren till ca15 augusti.

Alla dagar utom måndag är café och restaurangdel öppet mellan 12-15 och mellan 19-24.

 

Adress: Vickleby Bygata 58
38693 FÄRJESTADEN

 

mejeriet

Bild Café Mejeriet

 

mejeriet öland

Ovan och nedan mejeriet som det såg ut 1981. Geten Klara visade sig vara en bock, men fick behålla namnet. Bild: Ola Hjelm

öland

 

Sommartid bodde Tomas Percys mormor granne med mejeriet och han började drömma om att ta över det. När han förvärvade mejeriet 1978 hade det varit overksamt i trettio år. För att finansiera den omfattande renoveringen av fastigheten startade Tomas tillsammans med brodern Hannes ett glasskafé 1981.
Mycket av inredningen är reseminnen hämtade från Tomas många resor, men också brodern Hannes har bidragit från sin tid som kock och bartender i New York.
Efter att även ha renoverat den gamla isladan för mejeriprodukterna till ett atrium med servering har det också tillkommit kalla maträtter och sallader samt till slut även varmrätter och alkoholhaltiga drycker.
I början av åttiotalet var det ovanligt med både espresso och grekiska sallader på landsbygden, men det visade sig att många sommarölänningar uppskattade nyheterna och det blev snabbt ett café man gärna återkom till.

Café Mejeriet

 

Taba, Holger piano och Stina sång, spelar:

Coffee

Härligt att spela och sjunga där. Det var himmelskt. Och deras anarkistmackor var inte att leka med:)

Annonser

2 december och jag vill ge er:

Standard
2 december och jag vill ge er:

Strange Fruit

En lynchad svart man hänger från ett träd. Jefferson County, Alabama, 15 januari 1889.
Strange Fruit är en antirasistisk sång skriven av Abel Meeropol 1936, som blev känd när sångerskan Billie Holiday började framföra den 1939. Titeln Strange Fruit är engelska för ’Underlig frukt’ och syftar på hur kropparna av lynchade svarta människor hänger från träden i den amerikanska Södern. Den räknas som en av medborgarrättsrörelsens mest explicita och välkända sånger, ibland utnämnd till rörelsens främsta kampsång. Uttrycket strange fruit har blivit en symbol för lynchningar.
Wikipedia

Strange Fruit

Youtube

B.holiday

Hennes sånger, de som verkligen blev hennes, finns idag med mig i duschen. Då är det alltid ”Strange fruit”, den som är så sorglig och vacker, som ploppar upp. Vacker i sin sorg eller Sorgligt vacker.
Man riktigt känner blodet som droppar ner från trädet där en människa hänger. En svart människa. ”Strange fruit” är den mannens, kvinnans, eller barnets blod.
Så starkt, bara att sjunga orden får mig att känna lidandet, det ofattbara och knäppa i att hänga en människa i ett träd för att några tycker sig ha rätt till vår jord.
Orättvisan finns med i varje textrad, jag måste ge er hela texten ”Strange fruit”:

Southern trees bear a strange fruit
Blood on the leaves and blood at the root
Black bodies swingin’ in the Southern breeze
Strange fruit hangin’ from the poplar trees

Pastoral scene of the gallant South
The bulgin’ eyes and the twisted mouth
Scent of magnolias sweet and fresh
Then the sudden smell of burnin’ flesh

Here is a fruit for the crows to pluck
For the rain to gather, for the wind to suck
For the sun to rot, for the tree to drop
Here is a strange and bitter crop

http://www.azlyrics.com/lyrics/billieholiday/strangefruit.html

 

 

Det är raderna med magnolians söta och ljuvliga doft i luften, som plötsligt får en doft av bränt kött och det får klumpen i halsen att växa.
Det är som om jag känner lite av den smärta som rasism handlar om, det plus att det speglar hennes egen smärta.
Tack Billie Holiday för allt du gett mig med din röst och din känsla, din närvaro och din sanning!
Kram Stina

 

Det är en av mina favoritsånger. Med en sådan smärta och det fruktansvärda innehållet så får den mig alltid att gråta.
Då kan jag knappt fortsätta sjunga…

Billie Holiday f.7 april 1915, d.17 juli 1959

Standard

B.holiday

I tisdags skulle hon ha blivit 100 år, men hon blev bara 44 år. Denna fantastiska sångerska som har berört mig in i det djupaste.

Det var hennes låtar jag ville sjunga i bandet, det var hennes låtar som betydde mest för mig. Hon kändes ända ner i mina fötter och ut i fingertopparna.
Texterna var, som jag har förstått, inte skrivna av henne (förutom en och annan, och som medförfattare till vissa) men ibland var de skrivna till henne, och det känns verkligen som hennes låtar.
De flesta handlar om katastrofala relationer, om män som svek, män som slog, män som kvinnan längtade efter. Ta bara ”Don’t Explain”, där hon var en av författarna, och som handlar om hur en otrogen man kommer hem och bara lyser av bevis på sin otrohet, men kvinnan bara säger ”Don´t explain”, ”but i love him”, och ”Right or wrong don´t matter, When you with me, sweet”.

Det var som om jag tänkte Billie Holiday direkt, nu har jag inga direkta bevis för denna känsla, men det jag har läst om henne och det jag känner får mig att ”greppa i det sura äpplet.”
Eller som i min älsklingslåt ”The man I love”, där hon inte skrev texten, men likväl kunde den ha varit om henne. Ta bara textraden ”I’m dreaming of the man I love” där texten drömmer om och lever sig in i en förväntansfull och hoppfull värld. Det känns som hon levde så, på drömmen, och att allt däremellan bara var en axelryckning. Även om det i hennes relationer, vad jag förstod, var slag och hårda ord, så blev det som en del på vägen för att nå det hon drömde om.

Men vad var det hon drömde om?

Så kändes hon att sjunga, nära och känslig, där var plötsligt min gråt i strupen. Då var det svårt att sjunga ska jag säga, men ändå så fanns det inga andra låtar som överträffade hennes. De var hon, de blev hennes.
Hennes sånger, de som verkligen blev hennes, finns idag med mig i duschen. Då är det alltid ”Strange fruit”, den som är så sorglig och vacker, som ploppar upp. Vacker i sin sorg eller Sorgligt vacker.

Man riktigt känner blodet som droppar ner från trädet där en människa hänger. En svart människa. ”Strange fruit” är den mannen, kvinnan, eller barnet.
Så starkt, bara att sjunga orden får mig att känna lidandet, det ofattbara och knäppa i att hänga en människa i ett träd för att några tycker sig ha rätt till vår jord.
Orättvisan finns med i varje textrad, jag måste ge er hela texten ”Strange fruit”:

Southern trees bear a strange fruit
Blood on the leaves and blood at the root
Black bodies swingin’ in the Southern breeze
Strange fruit hangin’ from the poplar trees

Pastoral scene of the gallant South
The bulgin’ eyes and the twisted mouth
Scent of magnolias sweet and fresh
Then the sudden smell of burnin’ flesh

Here is a fruit for the crows to pluck
For the rain to gather, for the wind to suck
For the sun to rot, for the tree to drop
Here is a strange and bitter crop

http://www.azlyrics.com/lyrics/billieholiday/strangefruit.html

Det är raderna med magnolians söta och ljuvliga doft i luften, den som plötsligt får en doft av bränt kött, som får klumpen i halsen att växa.
Det är som om jag känner lite av den smärta som rasism handlar om, plus att det speglar hennes egen smärta.

Tack Billie Holiday för allt du gett mig med din röst och din känsla, din närvaro och din sanning!

Kram Stina

billie holiday sång
Och här lite fakta:

Födelsenamn Eleanora Fagan
Pseudonym(er) Lady Day
Född 7 april 1915

Födelseort Philadelphia, Pennsylvania, USA

Död 17 juli 1959 (44 år)

Dödsort New York, New York, USA

Bakgrund USA

Genre(r) Jazz, blues, swing

Roll Sångare, låtskrivare, skådespelare

År som aktiv 1933 – 1959

Skivbolag Brunswick Records, Vocalion Records, Okeh Records, Bluebird Records, Commodore Records, Capitol Records, Decca, Aladdin Records, Verve, Columbia, MGM

Artistsamarbeten Ella Fitzgerald, Sarah Vaughan, Lena Horne, Carmen McRae

Billie Holiday, född Eleanora Fagan, sedan 1920 Eleonora Fagan Gough, även känd som Lady Day, född 7 april 1915 i Philadelphia i Pennsylvania, död 17 juli 1959 i New York i New York, var en amerikansk jazz- och blues-sångerska och låtskrivare. Hon anses ha en unik diktion och dramatisk intensitet och räknas som en av de största jazz- och blues-sångerskorna.
(Wikipedia)

Billie Holiday med louis armstrong
Louis Armstrong, Billie Holiday och Barney Bigard i filmen ”New Orleans” från 1947. Foto: Photos 12 / Alamy
Trefaldig hyllning av ”Lady Day”

B.holiday