Category Archives: Släkten

En liten bit historia

Standard
En liten bit historia

Mormors mor i ett fint porträtt, och utanför bankhuset i Sanden står den nyanlända familjen Wass. De har just övertagit lanthandeln och bor i halva bankhuset. Därefter följer ett fint foto av min pappa i slips och med ett charmigt leende. En pappas slips som jag aldrig fick se, ej heller hans charmiga leende.

(foto mormors mor och Fjärsbo, Monica Stangel Löfvall)

Här är en bild på min far

Standard
Här är en bild på min far

 

 

Här är en bild på min far, en far som jag aldrig fick lära känna.
Tänkte att hans namn ska jag ha som efternamn, Claesdotter.
I många år ville jag det, samtidigt som jag sökte efter DE SOM FORTFARANDE VISSTE HUR HAN VAR.
Jag fann en halvbroder och annat stort och smått.

Så plötsligt tänkte jag att jag inte ville vara en del av patriarkatet som fanns då, ja förr i tiden.(som man säger)
Hittade en släkting född 1605, PER HANSSON BASSELL Han var med i trettioåriga kriget och dömde sin hustru för otrohet…
Inte så kul, men det är historia, MIN HISTORIA, och efternamnet smakade gott i munnen.

 

 

 

 

 

 

I min släkt har jag kommit ända ner till 1605(tack vare andras dokument), Per Hansson Bassell. Men det är Lisken Svensdotter däremellan på 1700-talet (en kvinna som var gift fyra eller fem gånger, och dränkte sig själv) som leder oss till Jon Birgersson på 1600-talet.
Hans bror Per Birgersson på 1600-talet bildar en bro med söner och döttrar upp till Tage Danielsson. Så 16 släktingar bort finns den lilla anknytningen.

 

Lisken Svensdotter på 1700-talet blir jag nyfiken på, vem var hon? Varför dog alla hennes män? För alla dog, det har jag fått fram, och förstått att en kvinna knappt kunde skilja sig på den tiden.
Men hur dog de? Fanns det någon mystisk omständighet som orsakade det eller hade Lisken bara otur? Det var ju trots allt en tid av sjukdomar och få botemedel.
Och de var inte rika mina släktingar, de arbetade som bönder och drängar. Jag har inte hittat så mycket annat, förutom Per Hansson Bassell som var fänrik vid Östgöta Infanteriregemente och tog värvning ca 1630. Han deltog i trettioåriga kriget.

 

 

 ”Ingeborg Johansdotter var Per Hansson Bassells hustru f ca 1610 och bodde i Fjärsbo, Kättilstads. Anklagades 1650 17/5 vid tinget för att under sin makes långa frånvaro ha haft olovligt umgänge med makens legodräng Nils Holstensson. Hon ska ha haft ett barn med denne, och fyra barn med fänriken. Hon och drängen dömdes för ”enfalt hoor”, och att plikta efter ”guds lag”, alltså sannolikt till döden. Domen måste ha mildrats av Göta Hovrätt, (vilket f.ö snarast var praxis under denna tid) eftersom båda återfinns i handlingarna ännu många år senare.”
Skrivet och forskat av Lennart Altin

 

 

 

Så tog Per Hansson Bassell tillbaka sin anklagelse eller hade Ingeborg turen att domen mildrades?
Var det så att Per Hansson Bassell, väl hemkommen ca 1650 och som 1654 insjuknade i syfilis och dog 1656, blev mildare till hustruns snedsteg?

 

 

Varifrån kommer efternamnet Bassell?

Han hade lagt till det när han var ute i trettioåriga kriget.
Oavsett var det kommer från så ville jag lägga till det för det ”smakade” gott i munnen. Om han var ”god”eller inte, det vet jag inget om. Men det är min släkts historia, och så långt ner som jag har hamnat, år 1605.
Och därifrån och till min mormor Olga Wass 1891, bodde de i omgångar i Fjärsbo utanför Åtvidaberg.

 

Jag hade turen att känna de som hyrde Fjärsbo som sommarhus i början på 1990-talet och åkte dit. Tyvärr var deras hus nyare så det kunde inte vara släktens hus, men grunden bredvid berättade min kompis, tillika arkeolog, att där hade ett hus stått.
Vi tittade på det och sen tittade jag på den underbara omgivningen med den lilla sjön nedanför och förstod varför de hade hamnat där. Jo, det var väl inte deras anledning, utan på den tiden var det en fråga om var det fanns ett hus och att man skulle ha råd (närheten till släkt verkade ha betydelse, det skulle inte var långt ifrån sina föräldrar).
Men de fick en härlig omgivning, i den mån de kunde njuta, vilket nog inte var så ofta.

Och jag sjönk in i fantasier om deras liv.

 

 

Zackris, Bassell, Regina och Lisken fladdrade förbi, och jag undrade hur deras liv hade sett ut. Regina Hansdotter som kom med sin mamma från Stettin tillsammans med Hans Hansson som också varit med i trettioåriga kriget.
Det finns hur många trådar som helst, men de är väldigt små. Ibland nästan osynliga.
Men de finns där. Dolda bakom namn, hus och bouppteckningar, ja bouppteckningar förresten hittade jag några stycken på Vadstenaarkivet 1990.
En underbar vän ledsagade mig runt i labyrinten och jag fann flera bouppteckningar tack vare honom.

 

 

Ni ser, jag har detta träd, så vad döljer sig inte hos er? Det är spännande, jag lovar, så sök med ljus och lykta eller som jag, bara nosa lite.
Stina

 

Mormor Olga Wass

Standard
Mormor Olga Wass

Per August Svensson.

Född 1848-09-29 i Sjöstorp, Viresjö, Åtvid
Flyttade som brukare 1876 från Sjöstorp, Viresjö, Åtvid till
Fjärsbo, Kättilstad
Levde som brukare 1889 i Fjärsbo, Kättilstad .
Levde som brukare 1894 i
Fjärsbo, Kättilstad
Död av magkatarr 1897-11-28 i Fjärsbo, Kättilstad .

mormorsmor AnnaKarin-Olgas mor

Bild Monica Stangel Löfvall,

mormors mor:

Anna Katarina Svensdotter.

Född 1853-12-31 i Hårsbo, Kättilstad
Levde som bonddotter 1876 i Hårsbo, Kättilstad
Flyttade som gift 1876 från Hårsbo, Kättilstad till
Fjärsbo, Kättilstad.
Levde som gift 1889 i Fjärsbo, Kättilstad.
Levde som änka 1899 i Fjärsbo,
Kättilstad
Död 1927-08-26 i Fjärsbo

Barn:
Karl Erik Svensson. Nämdeman, hemmansbrukare.
Född 1877-01-14 i Fjärsbo, Kättilstad .
Död 1946-01-10 i Stora, Örsätter, Åtvid

Johan August Petersson. Arrendator.
Född 1879-01-11 i Fjärsbo, Kättilstad
Död 1940-04-23 i Stensäter,Adelsnäs, Åtvid.

Axel Julius Petersson.
Född 1881-04-10 i Fjärsbo, Kättilstad
Död 1923-08-20 i
Norra Ålunda, Åtvidaberg,
Dödsorsak: Sarkem.

Johanna Charlotta Persdotter.
Född 1883-06-03 i Fjärsbo, Kättilstad
Död 1957-07-01 i Åtvid

Augusta Matilda Petersson.
Född 1886-03-04 i Fjärsbo, Kättilstad
Flyttade 1912 från Fjärsbo, Kättilstad
Död som ogift 1980-01-15 i Landeryd

Sven Artur Petersson.
Född 1888-02-11 i Fjärsbo, Kättilstad
Levde som jordbruksarbetare 1910 i Fjärsbo, Kättilstad
Död 1923-04-19 i Långtorp, Västra Stenby

Helga Katarina Petersson.
Född 1891-07-05 i Fjärsbo, Kättilstad
Flyttade 1909 från Fjärsbo, Kättilstad till Skärkind
Död 1982-02-12 i Drättinge, Hägerstad

mormor:

Olga Charlotta Petersson.

Född 1891-07-05 i Fjärsbo, Kättilstad
Levde med modern 1899 i Fjärsbo, Kättilstad
Levde med modern 1908 i Fjärsbo, Kättilstad
Död 1979-04-10 i Sanden, Sankt Anna

Amalia Justina Petersson.
Född 1895-06-16 i Fjärsbo, Kättilstad
Död 1984-11-18 i Mjölby

Olika källor bla Torsten Ståhl

——————————-

I en familj med nio barn och där modern var ensam om ansvaret och därmed var det ganska tufft. Fadern hade nämligen dött tidigt, kanske att det var hans hårda slit med jordbruk och djur (skogsbruk har jag också hört) och att han levererade kol till Åtvidabergs Kopparverk, varje år 30-60 läster kol.( 1 läst, kolläst eller tolftunnestig = 19,8 hektoliter) som gjorde att hans liv blev kort.
Troligtvis ingick leveransen av kol i arrendet av Fjärsbo. Vilket han så gjorde till sin död 1897.
När han dog var där nio barn, därav mormor Olga och tvillingsystern Helga endast sex år gamla och resten av barnaskaran som var mellan två och tjugo år.
Det ville hon kanske inte uppleva igen. Trångboddheten, det svåra i att få allt att gå ihop. Hur tufft det var, det vet jag inte. Men man kan ju föreställa sig, tänk er många barn och en ensamstående mamma i ett arrenderat hus och dagsverke till Adelsnäs (som ägde gården) och lägg till att Olgas mamma var astmatisk.

”Per August Svensson i Åtvidabergs Kopparverks räkenskaper. Från 1877 så levererade han årligen omkring 30-60 läster kol till Åtvidaberg. Det motsvarar ungefär mellan 1200-2400 liter. Detta gjorde han uppenbarligen nästan fram till sin död 1897.”
Roy Andersson, arkivarie
Brukskultur Åtvidaberg

—————————

släkt:

Sven Persson

Levde som bonde i Pukeberg, Nykil

Gift 1733 med

Kerstin Jonsdotter

Född 1713-05-22 i Drögshult, Nykil

Barn:
Maria Svensdotter.
Född 1733-11-29 i Pukeberg, Nykil
Död 1791-05-05 i Laske-dit, Kuseboholm,

NN Svensdotter.
Född 1736 i Pukeberg, Nykil
Död 1736 i Pukeberg, Nykil

Per Svensson. Torpare.
Född 1737-05-27 i Pukeberg, Nykil

släkt:

Lisken Svensdotter.
Född 1740-12-25 i Pukeberg, Nykil
Levde som änka 1772 i Gårdeby, Kättilstad
Död genom drunkning 1809-04-24 i Hårsbo, Kättilstad

Agneta Svensdotter.
Född 1743-07-16 i Pukeberg, Nykil

Jonas Svensson.
Född 1746-02-15 i Pukeberg, Nykil

Samuel Svensson Nyman.
Född 1748-08-21 i Pukeberg, Nykil

Isak Svensson.
Född 1750-12-30 i Pukeberg, Nykil

Kristina Svensdotter.
Född 1753-07-22 i Pukeberg, Nykil

Lena Svensdotter.
Född 1757-03-19 i Pukeberg, Nykil

Olika källor bla Torsten Ståhl

———————————-

Stina (Christina) Nilsson Bassell

I min släkt har jag kommit ända ner till 1605, Per Hansson Bassell. Men det är Lisken Svensdotter däremellan på 1700-talet, en kvinna som var gift fyra eller fem gånger och som sedan (enligt min fantasi) dränkte sig själv i en ålder på 68 år, som leder oss till Jon Birgersson på 1600-talet.
Hans bror Per Birgersson på 1600-talet bildar en bro med söner och döttrar upp till Tage Danielsson. Så 16 släktingar bort finns den lilla anknytningen.

Lisken Svensdotter på 1700-talet blir jag nyfiken på, vem var hon? Varför dog alla hennes män? För alla dog, det har jag fått fram, och förstått att en kvinna knappt kunde skilja sig på den tiden.
Men hur dog de? Fanns det någon mystisk omständighet som orsakade det eller hade Lisken bara otur? Det var ju trots allt en tid av sjukdomar och få botemedel.
Och de var inte rika mina släktingar, de arbetade som bönder och drängar. Jag har inte hittat så mycket annat, förutom Per Hansson Bassell som var fänrik vid Östgöta Infanteriregemente och tog värvning ca 1630. Han deltog i trettioåriga kriget.

”Ingeborg Johansdotter var Per Hansson Bassells hustru f ca 1610 och bodde i Fjärsbo, Kättilstads. Anklagades 1650 17/5 vid tinget för att under sin makes långa frånvaro ha haft olovligt umgänge med makens legodräng Nils Holstensson. Hon ska ha haft ett barn med denne, och fyra barn med fänriken. Hon och drängen dömdes för ”enfalt hoor”, och att plikta efter ”guds lag”, alltså sannolikt till döden. Domen måste ha mildrats av Göta Hovrätt, (vilket f.ö snarast var praxis under denna tid) eftersom båda återfinns i handlingarna ännu många år senare.”
Skrivet och forskat av Lennart Altin

Så, tog Per Hansson Bassell tillbaka sin anklagelse eller hade Ingeborg turen att domen mildrades?
Var det så att Per Hanssom Bassell, väl hemkommen ca 1650 och som 1654 insjuknade i syfilis och dog 1656, blev mildare till hustruns snedsteg?
Varifrån kommer efternamnet Bassell? Han hade lagt till det när han var ute i trettioåriga kriget.
Oavsett var det kommer från så ville jag lägga till det för det ”smakade” gott i munnen. Om han var ”god”eller inte, det vet jag inget om. Men det är min släkts historia, och så långt ner som jag har hamnat, år 1605.
Och därifrån och till min mormor Olga Wass, bodde de i omgångar i Fjärsbo utanför Åtvidaberg.

Jag hade turen att känna de som hyrde Fjärsbo som sommarhus i början på 1990-talet och åkte dit. Tyvärr var deras hus nyare så det kunde inte vara släktens hus, men grunden bredvid berättade min kompis, tillika arkeolog, att där hade ett hus stått.
Vi tittade på det och sen tittade jag på den underbara omgivningen med den lilla sjön nedanför och förstod varför de hade hamnat där. Jo, det var väl inte deras anledning, utan på den tiden var det en fråga om var det fanns ett hus och att man skulle ha råd (närheten verkade ha betydelse, det skulle inte var långt ifrån sina föräldrar).
Men de fick en härlig omgivning, i den mån de kunde njuta, vilket nog inte var så ofta, och jag sjönk in i fantasier om deras liv.

Zackris, Bassell, Regina och Lisken fladdrade förbi, och jag undrade hur deras liv hade sett ut. Regina Hansdotter som kom med sin mamma från Stettin tillsammans med Hans Hansson som också varit med i trettioåriga kriget.
Det finns hur många trådar som helst, men de är väldigt små. Ibland nästan osynliga.
Men de finns där. Dolda bakom namn, hus och bouppteckningar, ja bouppteckningar förresten hittade jag några stycken på Vadstenaarkivet 1990.
En underbar vän ledsagade mig runt i labyrinten och jag fann flera bouppteckningar tack vare honom.
Ni ser, jag har detta träd, så vad döljer sig inte hos er? Det är spännande, jag lovar, så sök med ljus och lykta eller som jag, bara nosa lite.

IMG_0070

Mormor Olga ville nog inte ha det som uppväxten, med åtta syskon och ensam mamma (fadern dog tidigt) och arrenderade av Adelsnäs utanför Åtvidaberg.

Tänk er att komma från inlandet, mormor Olga Wass från Fjärsbo utanför Åtvidaberg och Thure Wass från Rappestad utanför Linköping, ha en affär i Kisa-trakten för att sen arrendera en lanthandel vid kusten. Ett stort kliv rakt ut i havet:)
Modigt och vågat. Starkt och nyfiket. Jag undrar vad som drev dem? Vem som ville mest? Med tre barn var det ju inte hur enkelt som helst.
Men de kom dit och kunde överta den för att ge affären ett nytt och större hem. Sen dröjde det inte länge förrän min mormor Olga började tänka pensionatstankar.

——————-

Peder (Per) Hansson Basell
Född omkring 1605
Begravd 1656-05-16 i Fjärsbo, Kättilstad

Ingeborg Johansdotter
Född omkring 1610
Levde som hustru i Fjärsbo, Kättilstad
Levde ännu som änka 1658 i Fjärsbo, Kättilstad

Barn:
Zachris Persson
Född omkring 1630
Död 1693-12-17 i Fjärsbo, Kättilstad

Israel Persson
Född omkring 1643
Död 1696-10-01 i Fjärsbo, Kättilstad

Olika källor bla Torsten Ståhl

Zachris Persson, du min anfader vars far hette Per Hansson Bassell, han som slogs i trettioåriga kriget. Han som anklagade sin hustru för otrohet och som dömdes för hor tillsammans med den drängen hon var otrogen med. Dömd för hor var samma sak som att bli dömd för döden, men Per Hansson Bassells hustru Ingeborg och drängen blev tydligen benådade för de finns kvar i rullarna.
Han som blev sjuk i syfilis och dog i det boendes i Fjärsbo. Zachris Persson var din son och han gifte sig med Regina Hansdotter, vars far också deltog i trettioåriga kriget, Hans Hansson.

Regina Hansdotter

zackris-persson-dombok 1663

Hans Hansson träffade sin kvinna Riska eller Miecha i Polen under kriget. Tog henne och barnet Regina med sig till Sverige och så småningom landade de i Fjärsbo.
Regina och Zachris träffades förmodligen i Fjärsbo. Men vem som bodde där då, det vet jag inte, och inte heller när de träffades. Till 1656 bodde Per Hansson Bassell där, men 1663 bodde familjen Zachris Persson och Regina Hansdotter med deras 11 barn i Fjärsbo.

Det går runt i mitt huvud på ett behagligt sätt. Det gör ingenting att jag inte vet exakt, nyfikenheten ökar för varje liten detalj som jag råkar på. Och jag vet att du var min anfader på mormor Olga Wass sida.( mormor Olga Wass som också växte upp i Fjärsbo utanför Åtvidaberg, en av många i min släkt som brukade dess jord och kanske badade i den lilla sjön)
Du Zachris dog 1693 och din hustru Regina fick leva i fjorton år till. Hon dog 1707 i Fjärsbo. Ett av barnen blev min anfader.

Kram Stina

affären_sanden.                                                        Bild Monica Stangel Löfvall, (Sandens gamla lanthandel)

Sanden/Norra Finnö historia sökes av skötsam författare

Standard
Sanden/Norra Finnö historia sökes av skötsam författare

Jag söker med ljus och lykta, med stickor och vedspis, lite historia om Sanden i Sankt Annas skärgård.
Det kan vara vad som helst och innefatta hela Norra Finnö. Om du vet något som hände eller bara hur livet var på 1940-talet eller rent av på 1600-talet, så vill jag veta, tack. Eller du kanske vet någon som vet lite om de tiderna? Eller vilka tider som helst i Sanden/Norra Finnös historia.
Jag tänkte ta med det i nästa romanprojekt, väva in, omvandla och kanske göra det osynligt:)

Lite vet jag eftersom min mormor startade Wass pensionat och drev Sandens lanthandel. Numera är mormor Olga Wass hus mitt emot affären, vår sommarbostad. Där är jag på sommaren och drömmer mig bort när jag ser den gamla byggnaden som har varit lanthandel. Det var där lanthandelns historia började.
1884 öppnade Sven Petter Svensson affär i Sanden och 1894 övertog sonen Albin Svensson affären. 1910 Gick bröderna Albin och Gustav Svensson tillsammans och drev rörelsen Albin Svensson & Co.
Där började det alltså när familjen Wass kom 1932 från Kisa-trakten för att driva den vidare.

Sanden_1890_bilder.012                                                        Bild Anders Axelsson

Thure Wass med familj kom alltså, närmast från Svalsjö i Kisa-trakten, och arrenderade affären. !938 köpte de lanthandeln, då blev familjen affärsinnehavare.
Det måste ha varit en stor glädje när de äntligen kunde köpa affären och känna att det gick bra. Den gick så bra att det byggdes en ny affärsbyggnad, strax intill den gamla.

  

1939 stod den klar och nu var det inte en vitrappad länga inte. Nej, det var två våningar med källare varav nedre botten skulle bli affärslokal och den övre blev bostad åt familjen Wass.
De hade tidigare bott i bankhuset, där en del fortfarande hade varit bank och en annan del bostad åt dem. (Tänk er en bank och många fler rörelser, har jag hört, i den lilla byn Sanden). Vilka fler rörelser fanns i den lilla byn?

Sanden_1890_bilder.022                                                            Bild Anders Axelsson
Tänk er att komma från inlandet, mormor Olga Wass från Fjärsbo utanför Åtvidaberg och Thure Wass från Rappestad utanför Linköping, ha en affär i Kisa-trakten för att sen arrendera en lanthandel vid kusten. Ett stort kliv rakt ut i havet:)

Modigt och vågat. Starkt och nyfiket. Jag undrar vad som drev dem? Vem som ville mest? Med tre barn var det ju inte hur enkelt som helst.
Men de kom dit och kunde överta den för att ge affären ett nytt och större hem. Sen dröjde det inte länge förrän min mormor Olga började tänka pensionatstankar.

blandat röda stan 020

Jag har hört att det började med färdiga smörgåsar på dansbanan. Hon hade stolt gått dit för att med sin nyfikna blick och prövande gestalt, rak i ryggen och stiligt, sälja sina smörgåsar.
”Det här var en affärsidé” hade hon kanske tänkt, ivrig som hon var att inte hamna i samma situation som det hon växte upp i. I en familj med åtta barn och där modern var ensam om ansvaret och därmed var det ganska tufft. Fadern hade nämligen dött tidigt, kanske att det var hans hårda slit med jordbruk och djur (skogsbruk har jag också hört). Och att han levererade kol till Åtvidabergs Kopparverk, varje år 30-60 läster kol.( 1 läst, kolläst eller tolftunnestig = 19,8 hektoliter).
Troligtvis ingick det i arrendet av Fjärsbo, vilket han så gjorde till sin död 1897.

När han dog var där åtta barn, därav mormor Olga och tvillingsystern Helga endast sex år gamla och resten av barnaskaran som var mellan två och tjugo år.
Det ville hon kanske inte uppleva igen. Trångboddheten, det svåra i att få allt att gå ihop. Hur tufft det var, det vet jag inte. Men man kan ju föreställa sig, tänk er många barn och en ensamstående mamma i ett arrenderat hus och dagsverke till Adelsnäs (som ägde gården) och lägg till att Olgas mamma var astmatisk.

Så Olga började bygga upp ett pensionat. Jämsides med affären startades alltså en pensionatsliknande verksamhet på husets övervåning.

Dit kom militärer under kriget för att få sig ett skrovmål, och mormor gnuggade kanske sina händer och gav dem det finaste av det finaste.(hur det nu gick till, med ransonering och allt)

Wass pensionat kom sedan som en våg av de vågor som hade börjat rulla, dess födelse var på 40-talet.
Enligt min mamma så stod pappa Thure i affären och mamma Olga i pensionatet. Min mamma hade mest varit på pensionatet och hjälp till med tvätt av lakan och allt som ska göras för att hålla ett pensionat fräscht.
Jag hörde mamma berätta om att de tvättade i sjön, eller havet som det nu är, fast det liknar mer en sjö för det är så inbäddat av små öar. Men så fort du åker en liten bit ut på vattnet så ser du horisonten och strax är du i Harstena. Där i havet hamnade tvätten och mamma dök i för att hämta upp den.

bild-sanden oktober

Fantastiskt ställe att hamna på 1932, och fantastiskt idag att se platsen var och varannan sommar i så många somrar. Ända sedan barnsben.
Det andas historia, så mycket finns det där som bara skriker om att få berätta. Och det är ju det jag är ute efter, små eller stora händelser eller människor som har bott eller fortfarande bor i Sanden eller Tyrislöt eller var som helst på ön.
Hur många gånger har man inte sagt att ”tänk om stenar kunde tala” eller trädet för den delen. Nu kan de inte det…
Till en viss del så kan de det, men i ord och meningar så behöver jag människor. Människor som minns eller har hört något. Jag älskar att höra gamla människor berätta. Och på tal om det så ska jag berätta…(det blir en annan historia)

Sanden_1890_bilder.015

Jag vill fånga upp något som är begravet, något som längtar efter att få visa sig, om inte i det rätta ljuset så i alla fall i ett ljus.
Döden ska få visa sig, eller rättare sagt livet innan döden inträffade. Den är märklig, döden, eller märklig och märklig den är ju en del av livet.                                                                Bild Anders Axelsson
Så enkelt att säga men så svårt att förstå, men nu rör jag till det och återkommer om detta en annan dag.

Tillbaka till historia om Sanden och Norra Finnö, så vet ni något eller någon som kan eller vet något om det jag vill veta så maila eller skriv här.
Ha det så skönt nu när hösten sakta smyger sig fram med röda löv och kyliga vindpustar.

Kram Stina

Bild Anders Axelsson

Släkten bär många ansikten

Standard
Släkten bär många ansikten

Stina (Christina) Nilsson Bassell

I min släkt har jag kommit ända ner till 1605, Per Hansson Bassell. Men det är Lisken Svensdotter däremellan på 1700-talet (en kvinna som var gift fyra eller fem gånger, och dränkte sig själv) som leder oss till Jon Birgersson på 1600-talet.

Hans bror Per Birgersson på 1600-talet bildar en bro med söner och döttrar upp till Tage Danielsson. Så 16 släktingar bort finns den lilla anknytningen.
Lisken Svensdotter på 1700-talet blir jag nyfiken på, vem var hon? Varför dog alla hennes män? För alla dog, det har jag fått fram, och förstått att en kvinna knappt kunde skilja sig på den tiden.

Men hur dog de? Fanns det någon mystisk omständighet som orsakade det eller hade Lisken bara otur? Det var ju trots allt en tid av sjukdomar och få botemedel.
Och de var inte rika mina släktingar, de arbetade som bönder och drängar. Jag har inte hittat så mycket annat, förutom Per Hansson Bassell som var fänrik vid Östgöta Infanteriregemente och tog värvning ca 1630. Han deltog i trettioåriga kriget.

”Ingeborg Johansdotter var Per Hansson Bassells hustru f ca 1610 och bodde i Fjärsbo, Kättilstads. Anklagades 1650 17/5 vid tinget för att under sin makes långa frånvaro ha haft olovligt umgänge med makens legodräng Nils Holstensson. Hon ska ha haft ett barn med denne, och fyra barn med fänriken. Hon och drängen dömdes för ”enfalt hoor”, och att plikta efter ”guds lag”, alltså sannolikt till döden. Domen måste ha mildrats av Göta Hovrätt, (vilket f.ö snarast var praxis under denna tid) eftersom båda återfinns i handlingarna ännu många år senare.”
(skrivet och forskat av Lennart Altin)

Så tog Per Hansson Bassell tillbaka sin anklagelse eller hade Ingeborg turen att domen mildrades?
Var det så att Per Hanssom Bassell, väl hemkommen ca 1650 och som 1654 insjuknade i syfilis och dog 1656, blev mildare till hustruns snedsteg?
Varifrån kommer efternamnet Bassell? Han hade lagt till det när han var ute i trettioåriga kriget.
Oavsett var det kommer från så ville jag lägga till det för det ”smakade” gott i munnen. Om han var ”god”eller inte, det vet jag inget om. Men det är min släkts historia, och så långt ner som jag har hamnat, år 1605.
Och därifrån och till min mormor Olga Wass, bodde de i omgångar i Fjärsbo utanför Åtvidaberg.

Jag hade turen att känna de som hyrde Fjärsbo som sommarhus i början på 1990-talet och åkte dit. Tyvärr var deras hus nyare så det kunde inte vara släktens hus, men grunden bredvid berättade min kompis, tillika arkeolog, att där hade ett hus stått.
Vi tittade på det och sen tittade jag på den underbara omgivningen med den lilla sjön nedanför och förstod varför de hade hamnat där. Jo, det var väl inte deras anledning, utan på den tiden var det en fråga om var det fanns ett hus och att man skulle ha råd (närheten verkade ha betydelse, det skulle inte var långt ifrån sina föräldrar).
Men de fick en härlig omgivning, i den mån de kunde njuta, vilket nog inte var så ofta, och jag sjönk in i fantasier om deras liv.

Zackris, Bassell, Regina och Lisken fladdrade förbi, och jag undrade hur deras liv hade sett ut. Regina Hansdotter som kom med sin mamma från Stettin tillsammans med Hans Hansson som också varit med i trettioåriga kriget.
Det finns hur många trådar som helst, men de är väldigt små. Ibland nästan osynliga.
Men de finns där. Dolda bakom namn, hus och bouppteckningar, ja bouppteckningar förresten hittade jag några stycken på Vadstenaarkivet 1990.
En underbar vän ledsagade mig runt i labyrinten och jag fann flera bouppteckningar tack vare honom.

Ni ser, jag har detta träd, så vad döljer sig inte hos er? Det är spännande, jag lovar, så sök med ljus och lykta eller som jag, bara nosa lite.

Släkten har bott i Fjärsbo, från och till, från 1600-talet och framåt till ca 1927 (då mormors mor dog).

Men vad säger att de inte bodde där innan 1600?

Kram Stina

Bild Olga Wass (min mormor)med familj och vänner

Min släkt Zachris Persson f.1630

Standard
Min släkt Zachris Persson f.1630

Dombok Kinda Häradsrätt den 6 juli 1663
Zachris Persson fordom Fenrikens Sa. Per Hahnsson son i Fiärsboo, framkom och ödmjukeligest anhölls blitwa handh. hafdh och beskyllas wijd dhet Kungl. breef och Priviligio, bn.te hans fader för gives Krigztjänst i sin tijdh af höga öfwer heeten sig förmält och Utmerchet. Zxx dhet Innehölld, och hans hustru och barn dhet och åtniuta skulle då frågades honom whem har emot giur, och hwar uthi hans angifaranda består, Han sade om intet Allenast befarde i längden någon skulle Förbn.de. Konkl. Breef. med tillbörligh respect och mynde Redten Handeredt och odisputeredt låter(s), och Zackarias medh Sine Intressenteter dhet werckligen dedt åtnjuta tillsades. (Göta Hovrätt – Advokatfiskalen Östergötlands län EVIIAAAF:21 (1663-1671) Bild 120 / sid 9 i AD)

Det är ju väldigt spännande med gamla dokument, om man förstod en aning mer, men samtidigt känner jag historiens andedräkt flåsa till i min nacke. (som för övrigt inte är helt kurant)

Zachris Persson, du min anfader vars far hette Per Hansson Bassell, han som slogs i trettioåriga kriget. Han som anklagade sin hustru för otrohet och som dömdes för hor tillsammans med den drängen hon var otrogen med.

Han som blev sjuk i syfilis och dog i det boendes i Fjärsbo. Zachris Persson var din son och han gifte sig med Regina Hansdotter, vars far också deltog i trettioåriga kriget, Hans Hansson.

Hans Hansson träffade sin kvinna Riska eller Miecha i Polen under kriget. Tog henne och barnet Regina med sig till Sverige och så småningom Fjärsbo.

Regina och Zachris träffades förmodligen i Fjärsbo. Men vem som bodde där då, det vet jag inte, och inte heller när de träffades. Till 1656 bodde Per Hansson Bassell där, men 1663 bodde familjen Zachris Persson och Regina Hansdotter med deras så småningom 11 barn i Fjärsbo.

Det går runt i mitt huvud på ett behagligt sätt. Det gör ingenting att jag inte vet exakt, nyfikenheten ökar för varje liten detalj som jag råkar på. Och jag vet att du var min anfader på mormor Olga Wass sida.( mormor Olga Wass som också växte upp i Fjärsbo utanför Åtvidaberg, en av många i min släkt som brukade dess jord och kanske badade i den lilla sjön)

Du Zachris dog 1693 och din hustru Regina fick leva i fjorton år till. Hon dog 1707 i Fjärsbo, ett av barnen blev min anfader.

Regina Hansdotter

”Regina Hansdotter
Född Anno 1634 i Tyskland Fader Ährboren och Manhafftig Hans fändrich under Östgöta Infanterit. Moder, Ährboren och Gudfruchtig Hustru Riska, Hvilka först bodde i Håshult, sedan flötte till Fiärsbo, när Per Hansson affstod med fänrik tiensten , så blev han i sin Swerfaders ställe. Kom då hon war 7 Åhr till Småland till herrgården Åhlhult det hon tjente i 7 åhr.

(dokumenten är från Dick Wåhlins blogg som säger: det är många som har dessa anor så är det få uppgifter som jag själv har forskat fram. Det finns många släktträd publicerade på internet med dessa anor, både på personliga hemsidor och även på tex GENI, Ancestry, mfl. Därför ska detta blogginlägg endast betraktas som en sammanställning av uppgifter från flera andra släktforskare som har dessa anor i sina släktträd”.)

mjolnaren_blad2-till bokmässan

I min nya roman (manus som letar förlag) finns Fjärsbo med, men inte som det verkligen var 1895 då det utspelar sig.

Ta väl hand om er och var nyfiken på varandra!

Kram Stina

Nya bokmanus ”I mjölnarens spår” och släkten

Standard

I mjölnarens spår heter mitt nya bokmanus, en historisk roman som handlar om ett kvinnoöde.
Det är Emma Klasdotter 22 år som gifter sig med storbonden Niklas Nilsson 44 år.
Den olycka hon känner den dagen hon går till Havdellska gården blir bara värre och värre.
Vi befinner oss i Östergötland utanför Åtvidaberg, åren är 1895 och 1936. Med små utvikningar till andra årtal.
Där vistas vi i både mörker och ljus, mest mörker som i slutet mynnar ut i ett lite ljusare sken.
Där har vi också Fjärsbo och även Åtvidaberg (även om det ser lite mer annorlunda ut i mitt bokmanus).

Omslagsbilden är en detalj av en litografi av Bertil Almlöf.

Jag hoppas att manuset hittar ett förlag, ja att ett förlag hittar mitt manus rättare sagt.

Stina (Christina) Nilsson Bassell    Stina (Christina) Nilsson Bassell

I min släkt har jag kommit ända ner till 1605, Per Hansson Bassell. Men det är Lisken Svensdotter däremellan på 1700-talet (en kvinna som var gift fyra eller fem gånger, och dränkte sig själv) som leder oss till Jon Birgersson på 1600-talet.
Hans bror Per Birgersson på 1600-talet bildar en bro med söner och döttrar upp till Tage Danielsson. Så 16 släktingar bort finns den lilla anknytningen.
Lisken Svensdotter på 1700-talet blir jag nyfiken på, vem var hon? Varför dog alla hennes män? För alla dog, det har jag fått fram, och förstått att en kvinna knappt kunde skilja sig på den tiden.
Men hur dog de? Fanns det någon mystisk omständighet som orsakade det eller hade Lisken bara otur? Det var ju trots allt en tid av sjukdomar och få botemedel.
Och de var inte rika mina släktingar, de arbetade som bönder och drängar. Jag har inte hittat så mycket annat, förutom Per Hansson Bassell som var fänrik vid Östgöta Infanteriregemente och tog värvning ca 1630. Han deltog i trettioåriga kriget.

”Ingeborg Johansdotter var Per Hansson Bassells hustru f ca 1610 och bodde i Fjärsbo, Kättilstads. Anklagades 1650 17/5 vid tinget för att under sin makes långa frånvaro ha haft olovligt umgänge med makens legodräng Nils Holstensson. Hon ska ha haft ett barn med denne, och fyra barn med fänriken. Hon och drängen dömdes för ”enfalt hoor”, och att plikta efter ”guds lag”, alltså sannolikt till döden. Domen måste ha mildrats av Göta Hovrätt, (vilket f.ö snarast var praxis under denna tid) eftersom båda återfinns i handlingarna ännu många år senare.”
Skrivet och forskat av Lennart Altin

Så tog Per Hansson Bassell tillbaka sin anklagelse eller hade Ingeborg turen att domen mildrades?
Var det så att Per Hanssom Bassell, väl hemkommen ca 1650 och som 1654 insjuknade i syfilis och dog 1656, blev mildare till hustruns snedsteg?
Varifrån kommer efternamnet Bassell? Han hade lagt till det när han var ute i trettioåriga kriget.
Oavsett var det kommer från så ville jag lägga till det för det ”smakade” gott i munnen. Om han var ”god”eller inte, det vet jag inget om. Men det är min släkts historia, och så långt ner som jag har hamnat, år 1605.
Och därifrån och till min mormor Olga Wass, bodde de i omgångar i Fjärsbo utanför Åtvidaberg.
Jag hade turen att känna de som hyrde Fjärsbo som sommarhus i början på 1990-talet och åkte dit. Tyvärr var deras hus nyare så det kunde inte vara släktens hus, men grunden bredvid berättade min kompis, tillika arkeolog, att där hade ett hus stått.
Vi tittade på det och sen tittade jag på den underbara omgivningen med den lilla sjön nedanför och förstod varför de hade hamnat där. Jo, det var väl inte deras anledning, utan på den tiden var det en fråga om var det fanns ett hus och att man skulle ha råd (närheten verkade ha betydelse, det skulle inte var långt ifrån sina föräldrar).
Men de fick en härlig omgivning, i den mån de kunde njuta, vilket nog inte var så ofta, och jag sjönk in i fantasier om deras liv.
Zackris, Bassell, Regina och Lisken fladdrade förbi, och jag undrade hur deras liv hade sett ut. Regina Hansdotter som kom med sin mamma från Stettin tillsammans med Hans Hansson som också varit med i trettioåriga kriget.
Det finns hur många trådar som helst, men de är väldigt små. Ibland nästan osynliga.
Men de finns där. Dolda bakom namn, hus och bouppteckningar, ja bouppteckningar förresten hittade jag några stycken på Vadstenaarkivet 1990.
En underbar vän ledsagade mig runt i labyrinten och jag fann flera bouppteckningar tack vare honom.
Ni ser, jag har detta träd, så vad döljer sig inte hos er? Det är spännande, jag lovar, så sök med ljus och lykta eller som jag, bara nosa lite.
Stina