Tag Archives: ny roman

Konst, Dikt, och Spegeln

Standard
Konst, Dikt, och Spegeln

Konstkurs på Fårö 1994. Märkligt att skriva det årtalet, har det funnits? I allra högsta grad! Det var då jag blev gravid, och dagarna innan spelade vi i bandet på olika ställen på Gotland. Men minns jag namnen på kurskamraterna? Nej, inte ett namn! Jag kommer ihåg hur hon den unga tjejen var, och den äldre i hatt som jag delade rum med. Den ena var knappt tjugo år, och den andra var knappt åttio år.
Sköna bilder för att blanda upp trista telefonsamtal!

Konstkurs på Fårö 1994

Fårö konstkurs 1994

 

TIVOLI

ska det verkligen

vara så här

dagarna går

likt en karusell

fly bort med

en gungande häst

från det som gör ont

i mig

jag vill att du ska

stanna hos mig

igen

men livet är hårt

och tufft

å jag är

bara luft

då är det som

tiden stannat har

å karusellen mist

sin charm

jag vill vara kvinnan

som bär upp

sin charm

som den

stoltaste

stoltaste

tupp

Ur Vattnets ådra

har

Namnet på den nya romanen…

Nu sitter jag i väntans tider. Den är kort, och lång. Svår och otillgänglig. Kraftig och vördnadsfull, som livet självt. Snart blir mina ögon svedda av märken som ska leda till mer förståelse och närhet. Till mer glädje och sång. För då knackar det på porten och några ord slinker in. Mer lätta och som ett andetag pustar de välmående ut sina behag. Nu kan livet ha sin början, nu är tiden inne för att se bortom tid och evighet.

…Spegeln i rummet utanför.

Kram Stina!

Annonser

Namnet på den nya romanen…

Standard
Namnet på den nya romanen…
Den nya romanen ska heta…
Jag hade namnet klart redan när jag skrev de första raderna. Tänk, det radade upp sig som ett klart vatten i ett morgondis. För en dimma är var det är, när sidorna plötsligt inte längre existerar och orden blir dansanta och spräckliga. De kan vara svårfångade, men det är ändå ett äventyr. Är humöret på topp? Nej, det kan jag inte påstå. Det är som att brottas med hin håle!
Jag gömmer mig i orden, och jag glömmer mig i orden.

spegeljag

Ta bort Ta in Ta ut!
Jag har redigerat hela dagen så snart är alla ord borta Nog för att diverse kroppsdelar bråkar och jag klagar, men då är det själen som får sig en känga.
Vad har jag skrivit här? Hur kom det här ordet hit? Och vad sjutton menar jag? Det är frågor som upptar hela mina dagar just nu. Sedan slinker det in lite annat, typ fika och nysningar, ballonger och smulor.

har2

Nu sitter jag i väntans tider. Den är kort, och lång. Svår och otillgänglig. Kraftig och vördnadsfull, som livet självt. Snart blir mina ögon svedda av märken som ska leda till mer förståelse och närhet. Till mer glädje och sång. För då knackar det på porten och några ord slinker in. Mer lätta och som ett andetag pustar de välmående ut sina behag. Nu kan livet ha sin början, nu är tiden inne för att se bortom tid och evighet.

…Spegeln i rummet utanför!