Ett av mina favorithus: Sandens gamla lanthandel som startade 1884. I 133 år var det lanthandel. Innan dess var det bostadshus. Kanske det är byggt redan i början av 1800-talet?
Mormor Olga Wass och morfar Ture Wass övertog lanthandeln 1932 och lanthandeln drevs i familjen Wass namn till 1985. I 53 år betjänade Wass kunder och tog emot varor. Räknade pengar och bakade bullar. I ransoneringskortets tider med färre varor startade mormor Olga Wass pensionat.
Starten var i det nya huset ovanför den ståtliga nya lanthandeln. Där serverades det bästa som ön kunde frambringa. Mormor trollade fram läckerheter ur kjoltyget som fick officerarna och generalerna på fall. De kom tillbaka med sina familjer och ville bo över i den vackra och gåtfulla sommarbyn.
Mormor Olga härjade runt och ordnade nattplatser. Hennes egna barn fick bo i ett skjul på stranden. Det var ju ändå sommar, tänkte barnen Olle, Åke och Birgitta och såg förväntansfullt på de höga militärerna med deras familjer. Ett litet avbrott i det krig som pågick utanför dörren. Spännande att se hur de uniformsprydda männen plötsligt gick omkring i avslappnade kläder, tyckte nog barnen också. Och det mörka och tunga lystes upp för ett ögonblick.
1884 öppnade Sven Petter Svensson affär i Sanden och 1894 övertog sonen Albin Svensson affären. 1910 Gick bröderna Albin och Gustav Svensson tillsammans och drev rörelsen Albin Svensson & Co. Där började det för familjen Wass, deras Sanden-liv, när de kom 1932 från Kisa-trakten för att driva lanthandeln vidare.
Gamla lanthandeln från 1884 som blev pensionatshus. Bankhuset där Göteborgs bank fortfarande hade sina lokaler när mamma kom till Sanden 1932. Hela familjen Wass bodde där med banken som granne.
Bryggan där Ångbåten ”Maria” la till för en tur till Söderköping. Folk samlades. De väntade och kanske att de handlade i lanthandeln? Eller hade bankärenden till Göteborgs Bank? Man kanske passade på att handla kött i köttaffären? En ung flicka kanske skulle träffa sin älskade som hon inte fick gifta sig med för han var bara en skomakarlärling?
Uppvuxen med pensionat och lanthandel fanns det alltid något att arbeta med. Mamma fick inte bara vara tonåring. Det var krig och folk flydde. Precis som nu.
Familjen Wass tog emot en finsk flykting då, och vi måste göra allt som vi kan för att hjälpa ukrainska flyktingar idag.
Jag tror inte mormor Olga Wass och morfar Ture Wass skulle kunnat ana det som sedan hände i Sanden. Nämligen det att ett 50-tal av Olga och Tures släktingar fick glädjen av att vistas i fantastiska Sanden.
Tack mormor Olga och morfar Ture för att ni reste den långa vägen från Kisa-trakten 1932, där ni hade er första lanthandel, för att ha lanthandel i Sankt Annas skärgård, Sanden.
Emelie Hermez hade affären i åtta somrar tills den lades ned 2017.
Norrköpings Tidningar: Nere vid ångbåtsbryggan i Sanden uppfördes ett magasin dit varor som skulle ut till öarna kunde förvaras i väntan på ångbåtstransport. Varorna kördes hit med hästar, oxar eller kor. Ibland gick det snabbt i den branta nedförsbacken till bryggan och mjölken skvätte från kornas spenar.
Med handelsbod, bank och ångbåtsbrygga var Sanden bygdens centrum. Handlaren var samtidigt banktjänsteman och speditör. Människor kom till Sanden för att köpa varor, göra sina bankärenden, fara med ångbåten och utbyta senaste nytt. Det kunde röra sig om hundratals människor eller fler på en och samma gång.
Foto fd. lanthandeln: David Mörnstrand
Bild fd. bankhuset: Anders Axelsson
Bild ångbåten ”Maria”: Anders Axelsson
Bild nya lanthandeln: Anders Axelsson
Bild Spegeln i rummet utanför där handlingen delvis utspelar sig i Sanden.